Kategori: Dikter
Allhelgonatiden
Några har lagt sig tillrätta på marken, liksom sjunkit ner mellan grässtråna och dragit en lättnadens suck efter att den senaste vindpusten fått dem att falla in i markens ojämnheter. Andra sitter fortfarande fast på trädens grenar, hängande på en skör tråd. De väntar på nästa vind som skall få dem att falla och lägga sig orörliga tillsammans med de andra löven på marken.
Det doftar från de vissnande löven, från den blöta marken och från naturens stillhet. Luften är inte kall, den känns behagligt fuktig, till och med ljum när en bris letar sig fram mellan träden.
Dagarna blir kortare och människor tillåter sig att ge efter för årstidens växlingar. Det tänds ljus i fönster där sommargardinerna fladdrade för någon månad sedan – det är höst.
Så olik sig tiden blir när klockan ställs om och Allhelgonadagens lugn vilar över bygden. Då rör sig skuggorna på kyrkogården i takt med skymningsljuset och mörkret – när vi minns någon.
De som en gång var oss nära, kanske närmare än vi någonsin varit oss själva – i kärlekens tid.
Nu står vi här med spelande mobiler, laptop under armen och ”tryck 1 för att gå vidare, tryck 2 för att återgå till menyn och tryck 3 för att avsluta”.
Skriven av: Tommy Hildorsson
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Snabba insättningar med Visa och Mastercard - casino med kortbetalning utan svensk licens!
Veckans författare:
Fredrik Trulsson
Inga stordåd, böcker, eller barn, men förhoppningsvis ett gott hjärta och en någorlunda intakt ryggrad. Allt gott till er alla som besökt, läst och övertygat mig! Är du mer nyfiken, samt modig,…
På andra plats denna veckan: Anders Berggren