Publicerat
Kategori: Dikter

Barnet under solen

Jag grät ibland om natten då världen var för stor
Täcket som ett skydd mot mörkret där inga spöken bor

Men luften den tar slut när drömmarna beblandas
Jag gjorde lufthål mot världen för att kunna andas

Och i min låtsasvärld fanns bara mirakel
Kärleken växte som ett litet barn
Men även ett barn kan göra fel
Och då finns bara förundran kvar

Hos de som trodde att kärleken var jag

Drömmarna växte sig stora hos barnet under solen
Framtid och framgång var den största idolen

Verkligheten kom som isande köld
Kvar blev en stor och ömmande böld

För barnet var stort nu, och miraklen var slut
Men spökerna väntade i allt som var sant
Allt barnet ville var att komma ut
Och söka efter framgångens lockande diamant

Skriven av: dannie

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?

Snabba insättningar med Visa och Mastercard - casino med kortbetalning utan svensk licens!

Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Fredrik Trulsson

Inga stordåd, böcker, eller barn, men förhoppningsvis ett gott hjärta och en någorlunda intakt ryggrad. Allt gott till er alla som besökt, läst och övertygat mig! Är du mer nyfiken, samt modig,…

Fredrik Trulsson

På andra plats denna veckan: Anders Berggren