Befrielse från livet

Vindpusten sjöng fortfarande väldoftande efter ditt minne
Ett djupt andetag långt inne ifrån själ och hjärta.
Doften av henne viner förbi kvickt och fyller upp varje sinne.
Lusten och lyckan förtvinar ner i hopplöshet och smärta.

Försvinnande i den mörka avgrund
Av alla tänkbara bekymmer och besvär
Flyger igenom tidlösa svartsjukor och avund
Långt bortom lust, behov och begär.

Drömmer om tiden då blickarna fördes samman
Då kärleken och dess bravader lärde mig öppna den dörr
Då min själ hittade sin spegelpunkt i en annan
I avgrunden svävar jag neråt och önskar att det var som förr.

Mörkret skingras av ett ljussken så starkt när syret tagit slut
Upp i himlen jag färdas, så stanna kvar på jorden och njut.

Författare:

Publicerat

Dela: