Kategori: Dikter
Den svarta staden.
Jag drömmer en dröm om ett dystert land. Där är det mörkt hela dagen lång, solen lyser med sina svarta strålar. Lyser på husen av stål svart som natten, skuggan är mörkare ändå.
I parken växer svarta rosor, de får man inte plocka.
Jag ser uppifrån skyn att där finns människor, zoomar in... jo där kan man se mig.
Jag verkar svart och kall i drömmen, världen rycker sig fram ibland och står stilla.. jag vet inte var vägen leder. Hela världen verkar vara i noir, ett svart och grått helvete där känslor inte finns och folk gråter utan att veta utan att känna.
Jag går till parken.
Ser de svarta rosorna och bryter av en för att plocka upp den. En figur i den gråsvarta massan försvinner, jag bryter av en till.
De har tagit mig till ett grått fängelse, jag sitter i en bur tror jag. Längst ner i källaren där mörkret är kompakt och äter sig sakta in i en.
Jag har mina punkter kvar iaf, mina ljusa minnen som är fragment av en svunnen tid.
De försöker ta mina ljusapunkter! Må mörkret omfamna dem som det gjort med mig... Jag vill inte kämpa mer, men punkterna är allt jag har kvar. Kan dom inte förstå det?
De lyckades ta alla utom de viktigaste, mina lyckligaste minnen från svunna tider. Gudinnan är med mig.
Och allt det här kommer jag ihåg pga en svart tröja och en sån där svart-nisse med långt hår. Känn dig utpekad! :)
Btw så finns jag på helgon.net under nicket; Archie
Skriven av: Oskar
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Snabba insättningar med Visa och Mastercard - casino med kortbetalning utan svensk licens!
Veckans författare:
Fredrik Trulsson
Inga stordåd, böcker, eller barn, men förhoppningsvis ett gott hjärta och en någorlunda intakt ryggrad. Allt gott till er alla som besökt, läst och övertygat mig! Är du mer nyfiken, samt modig,…
På andra plats denna veckan: Anders Berggren