Det Universum Som Gud Glömde Bort!

DET UNIVERSUM SOM GUD GLÖMDE BORT!

Jag måste lämna denna obebodda ö som inte finns i någon kartbok
men jag kan väl vänta tills imorgon
bara ett litet tag till
tills imorgon!
det är en tanke jag måste tänka innan
den tanken måste för att finnas besöka tystnaden,
höra vad den har att säga och ta med sig mod
men tystnaden behåller alltid allting för sig själv
det liknar vagt någonting jag känt någon gång
men jag tänker aldrig så långt
anden var facklan som höll mörkret borta
synd bara att den inte talade om vad den hette
anden var jag
i gränsriket till liv och död kommer jag inte veta vem det ropas på
då är det för sent
jag vill så gärna ha honom tillbaka
men han är såld
såld till intet


fastnad i ett ögonblick
tidens lagar upphör att existera
du är fast i den sista och eviga sekunden
där finns det inte längre några minnen, tårar eller tankar
din mor har för länge sedan tappat den röst du en gång älskade så mycket
ingen hör ropet på hjälp som ekar gång på gång på gång
det enda som är sant där är det värsta av allt
när du fortfarande kunde minnas tillbaka
brukade du tänka att ingenting var sig likt
men det var bara för dig


ett helt universum har jag fått för mig själv
så att allt mitt lidande ska få plats
ta mig till solen!
till helvetets tysta musik?
jag tror jag är i helvetet alltså är jag där
där i ”det okända” är jag slav under tiden och mitt dop,
tillsammans med tusentals andra tidlösa sekundräknare
till slut kommer allt att hamna där
men där är allt…ingenting

jag är färdig för fullkomligheten
skeppet med medlidande finns bara i min fantasi
finns jag i skeppets?
nu kan jag inte längre tänka klart
men jag har ett kontrakt med Gud
så jag gör som jag vill…

Skriven av: Johan Rasmundson