En annan befiner sig

En annan befinner sig

En annan befinner sig på denna plats, i ett ofantligt urholkad boningsrum. En annan skaffar upplysningar om vad som finns runt omkring detta boningsrum. Jag ser en substans av sovplatser och ser ingen förbindelse ut. Min själ grips av panik av denna isolering av denna tomhet. En ingång öppnas ur ingenstans i rummets mörkaste vrår. En tös kommer fram till ljuset och går på lätta tår längst det kalla ler golvet. Hon kommer fram till mig och uttalar två ord ”Se ljuset”. Därpå går hon tillbacka på nytt in i dunklet. Ett ljus starkt som hundra bygglampor i ögat mitt bländade min liv här.

När jag slog upp ögonen på nytt låg jag på en small metall brits kall som snö. Rummet var i färgen vit, vit som den renaste nyfallna snön du kan tänka dig. Minna ögon sved av heta min rygg av kyla. En röst som jag kände på något sätt talade till mig ”sätt dig upp och se ljuset”. Jag försökte men kunde inte. Det kändes som alla mina muskler hade blivit limmade med tvåkomponentslim. Denna ansträngning grävde en massa energi. Jag tuppade av efter ett par försök.

AAAAAAAAAAAAHHHHHH. Därefter utföll tystnad. Fall ifrån denna värd konung och kloke man. Du har sett ljuset men gått en annan väg. Är detta moralist rätt till mörkrets infall på kvällens sida. Du tappre vita riddare varför ville du som tös bli riddare när du skulle bli kvinna. Gå ur tiden är ett brott och det ska bestraffas. Av dina järnringar kalla ska nu konsekvenserna svida.

Mörkrets inbrott skvallrar månskens skivan om uppe i himlens röda valv. Jag och du befinner oss långt in i skogen under en gran. En kråka med sina svarta vingar flaxar förbi. I luftdraget stinker av den egendomliga lukten och kylan av mörker. Det är natt och svarta bergtroll trevar sig slöt hem efter nattens jakt. Blod rinner sakta ner från eggen från trollens yxor. Tösen vid min sida kramar mig hård utan att jag vett vem hon är. Hon gråter i min famn av rädsla av vad som ska ske. Jag vill inte missta henne. Trollen har upptäckt oss i vårt gömme.

Skriven av: Leif Andersson