EN GÅNG FÖR LÄNGE SEDAN



När vinden sakta lägger sig
Och solen doppar sig i havet
Då är det dags att vända hem
Ty dagens slit har tagit slut.

En tanke dock sig dröjer kvar
Den snuddar vid min gamle far
Som sedan många år fått vila
Uti evighetens stilla sömn.

Jag ser ännu hur han i korta ärmar
Sitter i en gammal solstol,
Med bara armar fulla av små
fräknar,
Håret vitt och ögonen så grå.

Författare:

Publicerat

Dela: