En gris funderar

Lejon dom jagar och äter kött, annars skulle dom förstås ha dött.
Men människor äter för nöjets skull, slukar oss grisar med hår och hull.
Att människor alltid har rovdjur härmat, det är rätt ut sagt förbannat!
När man är skapt att äta kött och inget mer, då förstår man det man ser.
Men när man kan äta annat, då är allt så förbannat!
Människor är skapta att kunna klara sig utan kött, ändå måste dom äta allt dött.
Men kräsna har ni alltid varit, för kadaver ni struntar i vad det varit.
Själv ni ska döda allt levande på fyra ben, fastän ni kan klara er på annat än ren.
Från första början människan var helt nött, började jaga och äta kött.
Djuren vi kom först till jorden, men människorna ska över ta den.
Ni dödar det som först kom till, bara för att ni själva vill.
Om människan inte hade så mycket makt, skulle det inte finnas slakt.
Ordet ger mig rysningar, och när jag hör det ger jag ifrån mig fnysningar.
Att gräva i inälvor och äta andras kroppar, ja det finns inget som människor stoppar.
Vissa är kanske vegetarianer, äter 'kaninmat' påstår vissa. Men ack nej dom vet så lite så, på dom jag vill pissa.
Mer än sallad och nyttigheter, finns det i vegetarianernas nyheter.
Köttätarna (människorna) anfaller glatt, dom har helt av kött blivit besatt.
Beroende av att döda blir ni helt röda, av allt blod som stänker opp när ni skär i en kropp.
Detta är hemskt, rena djurplågeriet! Rena kött-sågar-iet!
Kött och kött och kött och kött, är det verkligen så gött?
Dum från början; alltid dum, för det får vi djur lida, när ni genom oss med kniven glida.
Vägen dit är inte heller helt bra, där får vi stå på varandra.
I trånga transporter vi förs till döden, in i den varma hettan glöden.
Långa mil och många kilometer, får vi stå ihop; grisar och getter.
Inga känslor ni människor har, åtminstone inte för oss djur.
Vi känner också smärta och sorg, det vet jag; min mamma slaktades på ett torg.
Kanske ska jag en dag drabbas av samma öde, bli som alla andra upkäkad som döde.

Men se upp alla människor som äter kött, tänk på att det du äter är dött!
Förrut så har denna köttbit vandrat och gått, förrut har denna köttbit smått.
Men bli inte rädd människa där, men en tuff liten lessen gris har du här.
Kanske tänker alla andra djur samma som jag, och kanske blir det bättre en dag.
Detta är bara lite tankar från en gris, som vet på något vis......//den lessna grisen utan mor...

Skriven av: Helena Hjerpe