En helt vanlig kille

Jag är en helt vanlig kille
mamma tyckte jag var ett snille
pappa tyckte jag var en stor jävra skit
för att jag på cykeln flängde hit o dit
kompisarna ropade Rogge!
jag körde på en bil
utan att ha bytt fil
det var egentligen inte min stil

På somrarna bodde jag vid havet i en stuga
samlade fjärilar grodor å en å anna fluga
grannens pojk hade moppe och jacka av läder
jag ville åka därbak men mamma sa vi skulle plocka fläder
skynda in och byt till andra kläder
jag sa till honom att vi kanske ses ikväll
men då fick jag lov att vara snäll
han rivstarta moppen å ville inte höra på en massa gnäll

Mamma målade stugan i vitt o gult
jag tyckte det var hemskt fult
pappa satt i bersån å gjorde ingenting
stirrade knappt på sin förlovningsring
tände en John Silver med bolmande rök
mamma sa vem vill gå till affären å köpa lök
eller städa upp därinne i stugans kök
inte jag sa pappa
jag vill ba’ slappa

Jag klättrade uppför stegen till vinden
tryckte min älsklingsnalle till kinden
och såg genom fönstret mamma måla färdigt grinden
jag tog fram en skojig liten bok
som handlade om ett gammalt lok
som tappat sin stora kraftiga krok
jag läste å läste å läste
kunde nästan höra hur loket stånka å fräste
jag somnade och drömde om klassens tjej
som cyklade förbi och sa hej

På kvällen åt vi potatis lök och sill
pappa tyckte det saknades dill
och jag ville gå på toa och slå en drill
mamma gick och la sig för hon var trött
pappa tyckte det var så in i norden slött
att inte först orka diska
då var det inte riktigt skött
och han som skulle upp tidigt och fiska


Jag hjälpte pappa att tallrikarna och glasen torka
han muttrade och gnällde över att han inte längre orka
han ville resa bort till ett annat land
där det fanns en underbar strand
med härligt hav och vit sand
jag sa res inte bort
vi kan väl spela kort
han skrattade stort
det är väl ingen sport

När sommaren stod som högst i blom
och pappas ölflaska på bordet stod tom
och mamma ville bjuda grannfrun på ett glas rom
för att hennes pojk med moppen kört på ett träd
och nu låg på sjukan under landstingets pläd
förstod jag att moppe ingenting var att ha
men hoppades snart att pojken skulle vara bra

Han såg ynklig ut där han i sängen låg
tänk om det var fiffel och båg
allt som jag såg
nej det här var ingen bluff
för pojken i sängen var inte längre tuff
han fick syn på mig och grät en skvätt
den pojken hade det inte lätt
han var inte längre moppegängets sprätt

I sjukans korridorer mötte jag klassens tjej
henne som jag drömt om och fått nej
Jag ville skrika jag vill hångla med dej
hennes kropp var säkert härligt brun
på benen syntes inte ett fjun
och hennes hår mjukt som dun
hon var på väg till en kille
sanna mina ord
som jag senare fick veta hette Krille
vars farfar var engelsk lord

Jag tänkte jag är en helt vanlig kille
som för en kort stund egentligen ville
heta Krille - mopparnas snille




***SLUT*** text: MikaelClasson
98 06 13

Skriven av: Mikael Classon