" Farsan och ja."



Farsan och ja,
gick ut och spelade boll
på våran gård en da,
tanterna tittade ut och sa
kan du vara riktigt klok?
Jäntan ska ju leka
med dockor, din tok!
Farsan låtsades intet höra
Det som sas gick ut
genom hans vänstra öra.
Vi hade roligt varenda da,
Farsan min och ja.
För tanterna var det
en riktig plåga,
på intet vis skulle farsan våga,
ifrågasätta deras syn på saken,.
stängde så genast fönstret på raken.
De behövde inte ens
sova på saken
Så gick då min barndom,
rasande fort,
farsan är borta
jag är kvar, men minnena
lever, fortfarande kvar.
Nu går jag till graven
sätter en ros.
borstar bort bladen, vattnar ibland
smeker varligt den gråa stenen
med min pappas namn.

Författare:

Publicerat

Dela: