Förlåt

nej
det är inte dig hennes litenhet ska besvära
men den uppriktiga kramen sände ilningar av glädje genom gråheten
till en fjädersliten ejder som nyss ropat sig matt

den oväntade värmen från din kropp höll henne vaken i timmar efteråt
en hånfull påminnelse om något
knappt ens räckbart

den förbisedda som bett till de Grå om under
de Grå
som flyttar sig ljudlöst bakom en tunn hinna
lite långsammare än de vanliga mönstren av rörelse

hon är fortfarande den geende
bär ännu stoltheten högt
men nere vid simhuden skrapas värdigheten blodig

du har inte fel
bara en annan verklighet än sjöfåglar och annat som förmodas flyga
det ligger i din impulsivitet
den får henne att önska

en vingknäckt fågel som skrikit sig hes vill också
ibland

Författare:

Publicerat

Dela: