Gatubarnet

Gatubarnet

Hon ligger där så mjuk och sär på gatans grova kant
hennes blick är där men inte här
hennes hjärta är i brand
huden hennes är vitt som snö
och läpparna plommonlila
ögonlocken bli allt tyngre nu och sänker sig i vila
Hennes händer inget liv de har
enbart aska finns där kvar
Livet hennes har sinnat ut och flugit iväg till vet ej var

Författare:

Publicerat

Dela: