I en vit, rund sten

Speglande
Ljus och mörker
Rörelse
Mellan stenarna
Porlade det glittrande vattnet
Lekte en lek
Som hela tiden förändrade sig
Som aldrig gick till
Som den gjort ögonblicket innan
Trots det
Följde den alltid
Samma mönster

I skuggan av lövverket
Med fläcker av ljus
Som trängt sig ner
Mellan bladen i trädens kronor
Spelade över vattnet
Och gav det än mer liv
Rörde sig i takt till trädens röster
Som andades vind
De talade tillsammans men vattnet
Vattnet
Som till skillnad från träden
Inte ändrade sin melodi
Som inte styrdes av vinden

Förlitade sig på stenarna
Rötterna
Och jorden
Som ledde dess väg
Tog sig fram där det gick
Runt en sten
Över kanten
Som roten från trädet intill bildat
Som bildat ett trappsteg
Som vattnet kastades utför
Den korta färden ner
I nästa vattensamling

Skummade till
Sköts framåt av vattnet
Som fallit ner bakom
In i det stillasående
Som sakta roterade
Likt ett kvarnhjul
Som fått kraft
Av forsens virvlande kaskader
En utbuktning
Som inte riktigt fick vara med
Som hamnat utanför
Som stannat upp

Plötsligt krusades ytan
Och ringar spreds över vattnet
Två händer hade doppats
Och formats till en skål
De lyfte det vatten
Som inte lyckats fly
Genom springorna mellan fingrarna
Fördes mot en törstig mun
Det kalla vattnet försvann
Fick ett nytt liv
Kunde gå omkring
Fick ligga i solen på en varm stenhäll
Reste sig och gick

Gick på mjuk mossa
Torra grenar
Gräs
Rev foten på en buske
Märkte det inte
Utan gick vidare
En sten i handen
En alldeles vit rund sten
Som kändes len i handen
Gick hemåt
Vaknade på morgonen
Och såg

Såg vatten
Stenar
En bäck
Träd
Och en skog
Hörde träden
Tala med vattnet
I olika stämmor
Kanske
De förstod varandra
Så som vi ej förstår varandra
I en vit, rund sten

Skriven av: Malin