Jag vandrar i dessa skogar med din gestalt

Jag vandrar i dessa skogar med din gestalt

Du stod där och det riktigt lyste om dig
Din elektriska kärlek gav mig en stöt
Jag vandrar i dessa skogar med din gestalt
Den liksom svävar av din kärlek till mig

Hur jag än gör så finns du där och gör mig salig
Kärleken är otrolig och ibland väldigt smärtsam
Att inte få vara med dig är ett lidande av stora mått
Men när vi ses kommer denna elektriska stöt tillbaka
jag faller pladask ner som en strid ström av lycka

Bo Grapenskog

Författare:

Publicerat

Dela: