Kompis

Kompisar

Kan inte komma ihåg
hur utslaget allt föll sönder
hur älskade krympte till något svart nedanför i mina händer
Jag stegade genom, försökte motivera, sublimera, analysera.

Önskar jag kunde älska
att trots speciellt var mitt i natten
att vila naken i glömska glömde bort solot
Din solitära svärta, som bara anar, som vägrar vakna.

Författare:

Publicerat

Dela: