Lillskrakens sorgliga vandring i natten.

lillskraken vandrar på sköra ben
upp mot ett väntande berg
han knyder och ynkar
och haltar fram
skadad
för evigt skev
en vinge släpar
i markens smuts
den andra har helt fallit av
och benet det ena
det som är kvar
bär honom hjälpligt
den tid han har kvar
belyst av ett månsken
en lampa så stor
rund på himlen den härskar
bland skuggorna
lyser den skraken som har
slutföra uppdraget
ingen vill ha
ljudet av nattblås i natten

Författare:

Publicerat

Dela: