MÄNNISKOBARN DU SLUMRAR ANINGSLÖS

MÄNNISKOBARN DU SLUMRAR ANINGSLÖS

Människobarn när du sover på din mjuka kind
Känner du någon kall och osäker vind
Den enda jord där du ska leva fritt
Där också dina barn ska leva längre en ett avsnitt

Människobarn där du slumrar aningslös i ditt hus
Du hör vinden men den blåser snart ut ditt ljus
Nattens mörker stiger långsamt mot dagens dimma
Du vaknar till en ny dag med dess eldstrimma

Bo Grapenskog

Författare:

Publicerat

Dela: