På sorgens hav

På sorgens hav
jag rider ut en storm
Det piskar och sliter
det i mitt inre svider

Molnen blir svarta
jag kan inte längre fatta
Du är borta, död
Smärtan är enorm.

Nu hotar allt i denna stund
jag guppar upp och ned på sorgens hav
Dyker och försvinner,
kommer upp igen

Sorgen är så svår,
andra som inte förstår
Du sonen min är borta
allt är över
Och jag,
Seglar vidare på sorgens hav.

© Tove Birkeland Brandt

Författare:

Publicerat

Dela: