Sänkt

Knuten näve
en klump av bly
i bröstkorgen
tystnaden ekar
mot nymålade väggar
oskyldigt vita
skulle lyssnat på
Stones
målat svart

Söker tröst
i strängar
som darrar
gitarrens nerver
absorberar smärtan
och klingar dovt
och sorgset i
E-moll

I tankarna
vänder jag på
verkligheten
skapar mening
av kaos
ordets gåva
knappast
en förbannelse
ligger närmare
sanningen

Enklast är
hatet
men starkast är
kärleken
jag vill låta den
skölja mitt sinne
bygga tillit
förstärka det band som
sträckts till
bristningsgränsen
det är bara du
som har de
verktyg
som krävs

Författare:

Publicerat

Dela: