Skyddsnät.

kan ej ta ansvar allt i liv
ej hålla i ärmens hål
faller mot finmaskigt nät den dag
när mitt jag har fått vad det tål

därute det sjuder av dagligt liv
det sjunger sin ljudande sång
den ekar i vardagens djup av smärta
vid rösten av liv viker tvång

det bär detta nät att falla i
det finns där för dig och för mig
är spunnet av starkaste människors barn
av mödor och skratt på en stig

Författare:

Publicerat

Dela: