Släppa taget

Det är dags nu
Släppa taget
Jag irrar omkring och snyftar och bråkar och ställer till med oreda
Dina händer i mitt hår
Lämna mig inte!
Minnena väller över mig och trots att min skål med tårar för länge sedan svämmat över kommer nya salta droppar av sorg och kräver sin plats
Att mista dig är som att ta farväl av en bit av själen
Blod som rinner längs ögonen och vi har nu varit ifrån varandra så länge att kanske hundra år mer eller mindre inte spelar någon roll

Kärlek dör eller lever vidare

Jag måste släppa taget


Nu

Författare:

Publicerat

Dela: