Undflyende sommar

under solens händer
min smältande hud
dina ögons dunkla dimensioner
innanför mina ögonlock

jag drunknar i evigheten
upplöses
sjunker långsamt
djupare

din hetta i mina andetag
dina konturer så tydliga
mörker mot ljus
en stillbild

du sa att mitt skratt var vackert
att min beröring läkte dig
att nuet var nu
ett mörker
ett bländverk

första gången jag såg dig
kunde jag inte andas
det outtalade i din blick
sista gången vi sågs
ville sluta andas

håller kvar sommarbrisen i mina lungor
i mig
om mig
från mig

så innerligt närvarande
så värkande frånvarande

Författare:

Publicerat

Dela: