Utan titel [Id:3896]

belysningen är dämpad
i rummet där du
ligger invid väggen
tuggande på ett korn av
bortglömda andetag
möblerna är täckta av
damm och dofter
endast vid dina ögonlock
finns spår av rörelse

bakom dina tunna ögon
ligger ett barn som aldrig
vill växa till sig
aldrig vill tvingas smaka på
ordet mänsklighet
och dess andning är som iskristall
på ett glas med flytande syre
meningslös
och förstås
kylig

under barnets släta panna
väntar ett ting
med månen som öga
och dansande sandstormar
som käftar
växer och växer
väver hud åt musklerna
för att kunna stå
stå upp och skrika
i det dämpade ljuset

Författare:

Publicerat

Dela: