Aerobicsskor

Klockradions irriterande pipande letade sej in i Sallys dimhöljda medvetande. Ännu en arbetsdag. Ännu en dag med 'arbetskamraterna'. Arbetskamraterna var ett gäng tjejer. Enligt Sallys tysta mening ena riktiga fjollor. Hur skulle hon stå ut i 8 timmar med deras tjat om senaste nytt i smink,mobiler,kläder,karlar,bla,bla,bla....
Hon masade sej ur sängen och stängde av klockradion. Kaffebryggaren puttrade på som vanligt och under tiden gjorde Sally sin morgontoalett. Inget speciellt. Tvätta sej,borsta tänderna,fixa håret och på med arbetskläderna. En hastig titt i spegeln men det behövdes egentligen inte. Hon visste hur hon såg ut nu, efter 41 år på jorden.
Som vanligt rusade tiden iväg och hon fick äta sin macka och kaffe i bilen på väg till jobbet.

-Godmorgon!! Det kvittrade av tillgjorda röster runt henne när hon stämplade in.
-Godmorgon. Eller nåt, muttrade Sally till svar. Usch. Hon orkade inte med den sociala biten så tidigt på morgonen. Anette kom fram och stod där som en prinsessa. Precis rak i ryggen,med bröstet utskjutet så att Sally nästan tryckte in näsan mellan de uppuffade tuttarna.
-Du kom aldrig på träningen igår? Vi hade sååå kul. Det var sååå jobbigt. Jag hade mina nya aerobicsskor,och mina fötter är sååå ömma idag.
-Men Guud, det låter sååå jobbigt. Sally såg sej omkring. Det var väl ändå inte hon som hade sagt det där? Men det var bara hon och Anette där,och Anettes mun var för en gångs skull stängd. Hjälp!!! Det VAR hon själv som hade sagt det där. Hon tog ett hastigt steg bakåt.-Ursäkta mej men jag måste bara...
Hon rusade iväg till toaletten och låste dörren. Där inne stod hon en stund framför spegeln och försökte andas lugnt. Herregud! Vad var det som precis hade hänt?! Hon försökte ta sej samman,här kunde hon inte sitta hela dagen. Hon tog ännu ett djupt andetag och gick sedan ut i fabriken igen. Hon smög sej obemärkt tillbaka till sin plats och tog en stor klunk kaffe direkt ur termosen. Hon torkade sej om munnen och började vagga fram och tillbaka. Aerobicsskor... Hon kunde bara inte tåla det ordet. Aerobicsskor... Underligt.

Anette stod framför henne och såg orolig ut.- Vad var det som hände? Mår du dåligt eller? Hon tvinnade sitt hår mellan fingrarna och smackade högt med ett rosa tuggummi som luktade jordgubb. Sally kände plötsligt hur ett väsen uppfyllde hennes inre och hon kunde inte kontrollera sej längre.
-Jag mår sååå bra! Tycker du att jag ser fet ut?
Hon ställde sej upp och och började dansa på¨ett konstigt sätt. Nu började fler av arbetskamraterna att sluta upp runt dem. De hade aldrig sett Sally på det här viset. Hon brukade oftast vara tyst eller bara muttra något till svar om de vågade sej fram.
Sally fortsatte dansen och slängde upp sin termos för ännu en klunk kaffe. Hon kände sej som besatt! Hon var tvungen att rapa.-Hoppsan flickor, min lilla stjärt har gått i baklås. Det är sååå jobbigt!
Hon fnittrade hysteriskt och släppte en riktig brakare.-Oops,det hade den visst inte!

Arbetskamraterna viskade med varandra och Rosita från lagret smög tyst och försiktigt iväg. Sally fortsatte sina underliga rörelser och förflyttade sej runt i lokalen. Rosita kom tillbaka och hade med sej förmannen Broberg. Han stod bara och tittade förundrat på Sally. Han hade alltid tyckt att hon var lite egendomlig,men inte visste han att hon kunde dansa!
-Men gör nåt då,Broberg,sa flickorna. Ser du inte att hon har fått ett sammanbrott?!

-Sååå roligt att dansa! Jag har har nya skor! Haaaa... Sally dansade snabbare och snabbare. -Hit med termosen,jag måste ha kaffe!!
Broberg skyndade fram med termosen. Han tänkte tusen tankar men kunde inte påminna sej om någon liknande situation. Han hade gått utbildningar i krishantering,ledarskap och gud vet vad men inte visste han vad som behövdes här och nu. Han gick fram till Sally och tog henne om midjan. De svängde sej runt i lokalen i en vild dans och Broberg såg lycklig ut! Han hade alltid tyckt om Sallys lite barska sätt,och för honom blev hon guds gåva till mannen tack vare sin dans!
På något underligt sätt tycktes Brobergs agerande få Sally att börja lugna sej. Tillslut kunde han placera henne på en stol,och nu hördes bara hennes häftiga andetag. Alla arbetskamraterna stod tysta omkring henne och ingen vågade säga nåt.
En siren hördes på avstånd och två sjukvårdare uppenbarade sej. Sally fick en spruta med någonting,och en filt om sej. Sjukvårdarna ledde henne ut till den väntande ambulansen.

Broberg fanns vid hennes sida hela tiden genom sjukskrivningen. Nog pratades det om deras förhållande,om det nu var ett förhållande de hade. Men båda två tycktes trivas i varandras sällskap. Med tiden glömdes hela uppträdet bort,och livet började så sakteliga att gå tillbaka till sina vanliga rutiner.Sally vägrade fortfarande att prata fjolleri med sina arbetskamrater men ingen tog direkt illa upp. Hon hade alltid varit lite motsträvig,men hon var Sally och sån var Sally. Efter allt som hänt på jobbet den där dagen så hade Sally ändå förändrat sej på något sätt. Man kunde allt oftare se ett litet småleende leka i mungiporna på morgnarna, och hon hade börjat säga Godmorgon på ett lite gladare sätt.
Flickorna pratade i tysthet om att det nog var Brobergs förtjänst,och han fick några plus i kanten för det. Sally hade börjat dricka sitt kaffe i mugg istället och det hände att hon var med på träningen ihop med flickorna. Om hon kunde slita sej ifrån Broberg...

En morgon när hon kom till jobbet låg det post till henne på bordet. Det var lite fackligt och några reklambroschyrer. Hon tog en kopp kaffe och bläddrade igenom reklamen. Det var nåt företag som gjorde arbetskläder och även fritidskläder. På sista sidan fanns fotriktiga skor. Hon tog en klunk kaffe direkt ur termosen och började dansa på ett konstigt sätt. -Laaa,laaa,laaa!!! Hon kraxade fram en underlig sång och dansade sej ut i fabriken. Kvar på bordet låg en reklambroschyr med fotriktiga skor på sista sidan.
Fotriktiga aerobicsskor...

Skriven av: Helena Kuronen