Andra sidan världen

Tänk dig. Du står där på Arlanda, med ryggsäcken på ryggen och med handbagaget i famnen. Du vinkar hej då till mamma och pappa och skickar ett sista sms till bästa kompisen.
24 timmar senare befinner du dig på andra sidan jorden.

Min resa startade i Sydney. Jag älskar den staden! Den är stor, har storstadspuls, men människorna är ändå inte sådär storstadsstressade. Frågade man om vägen kunde man vara säker på att någon alltid stannade och tog god tid på sig att ge en bra vägbeskrivning.
Sydney är en ganska märklig stad på många sätt. Här finns mat från hela världen, höga skyskrapor, vänster trafik, stränder och vilda djur. Många brukar beskriva Sydney som en blandning av San Francisco och Honolulu med en europeisk känsla.

Jag stannade i Sydney i en månad.
Om dagarna vandrade jag runt bland tusen backpackers och japanska turister, tog en sväng förbi Operahuset och i det vackra området Darling Harbour. Ett par gånger tog jag färjan över till någon av de många kända stränderna runt omkring.
Jag passade också på att åka upp till Blue Mountains. De kallas så för att bergen verkligen ser blåa ut på avstånd. Tyvärr var det regn och tjock dimma under hela den dagsutflykten så jag kunde bara ana hur vackert det egentligen kunde vara…

Det är mycket man vill hinna få gjort och mycket man vill hinna se, så jag satte mig på bussen och begav mig uppåt östkusten. På vägen hände det en hel del och jag träffade på en hel del intressanta människor, bland annat en kille från Linköping. Det visade sig att vi hade gått i samma skola och till och med haft samma mattelärare. Då kändes inte världen så stor!
Vi åkte om varandra hela vägen upp till staden Cairns, där våra vägar skulle skiljas. Egentligen skulle han fortsätta sin resa i Thailand, men på grund av flodvågen bestämde han sig för att åka till Kina istället. Själv skulle jag vidare ner mot Nya Zeeland.

En av de många utflykterna som är värd att nämna, är den jag gjorde på världens största sandö - Fraser Island. Den är 123 km lång och 22 km bred och ligger utanför Hervey Bay, nära Brisbane. De flesta som åker uppåt östkusten brukar åka över dit.
Bor man på vandrarhem ordnar personalen med att dela in dig i en grupp som brukar bestå av ca 10 personer. Gruppen utrustas med fyrhjulsdriven jeep, campingutrustning, mat, kartor och tält.
Jag hamnade i en mycket trevlig grupp. Vi kom väldigt nära varandra och bråkade inte så mycket, trots att vi hade en galen tysk som bara var tvungen att lyssna på tysk tecno på högsta volym varje gång vi satte oss i jeepen och skumpade runt i 40 grader värme.
När vi väntade på färjan som skulle ta oss tillbaka till fastlandet fick vi se något fantastiskt. För första gången på nära håll fick jag se en flock vilda delfiner leka i det turkosa vattnet.

Det bästa med Australien är de milslånga stränderna och de stora vågorna som surfare från hela världen kommer för att njuta av. Jag var såklart tvungen att prova surfa själv. I hippiestaden Byron Bay tog jag tre lektioner. Ganska snabbt kom jag fram till att det inte var så enkelt som det verkade. Men efter många kallsupar (tror jag svalde några liter saltvatten under dem dagarna), och efter x antal taskiga fall från brädan, lyckades jag tillslut ta mig upp och faktiskt även fånga en och annan våg.
Planerar du att åka till Australien så är surfing något du verkligen borde prova på.

Någon gång efter nyår, när regnperioden hade kommit igång på allvar i norr, åkte jag över till staden Christchurch, som ligger på Nya Zeelands södra ö. Ganska snabbt insåg jag att jag hade alldeles för lite varma kläder med mig. Nya Zeeland är vädermässigt lite likt Norden, fast där är säsongerna omvända mot hur vi har det. Det var något jag inte hade tänkt på när jag lämnade Sverige. Något jag definitivt inte hade räknat med var 15 grader och regn. Det kom som en chock för mig då jag i 3 månader nästan endast haft 35 grader och solsken.

Det som imponerade mest med Nya Zeeland var ju så klart den fantastiska naturen. Särskilt sydön, som är den största av de två huvudöarna, har den mest dramatiska och omväxlande naturen. Det är också här, kring staden Queenstown, som många väljer att prova på bungyjump och andra extrema äventyrsaktiviteter. Själv hoppade jag inte utan tog istället en ridlektion.
Jag vet att det låter simpelt om man jämför med att hoppa rakt ut från en bro, men eftersom jag aldrig förut hade suttit på en häst så var det ett riktigt äventyr för mig. Dessutom fick jag rida genom det mest häftiga landskap jag någonsin sett! Det fanns glaciärer, palmer, vattenfall och regnskog överallt. Det var verkligen som att kliva rakt in i filmen Sagan Om Ringen. Vilket jag på sätt och vi också gjorde. Delar av sista filmen hade spelats in just här.

Andra platser som är värda ett besök när man ändå åkt så långt, (Nya Zeeland ligger nästan så långt bor Sverige man kan komma på jorden) är det vulkaniska Rotorua. Staden är stor turistattraktion och även ett centrum för maorikulturen. Franz Josef glaciären är också ett måste. Jag gjorde själv en guidad glaciärvandring och det var verkligen en upplevelse.
På den norra ön var det vackraste jag besökt skärgården i Bay of Islands. Det är Nya Zeelands största och vackraste skärgård. Klimatet ska tydligen vara varmt och behagligt året om, men när jag var där duggregnade det oavbrutet. Som tur var träffade jag på en grupp människor jag hade kul ihop och vi pratade sönder hela nätterna i vandrarhemmen.

Antagligen vet ni lika bra som jag att det egentligen inte går att förklara för någon hur det känns att sitta där i bussen och se ut över solnedgången. Eller hur det är att lyssna på alla de fantastiska historier man får höra från människor världen över.
Man måste vara där för att förstå. Känna dofterna, höra ljuden, se allt runt omkring som inte går att fånga på ett fotografi. Det är som när någon försöker förklara hur en maträtt smakar. För att verkligen kunna känna smaken måste du prova själv.

Skriven av: Ivana