Andra sommarlovet

Andra Sommarlovet

Olle vaknade långsamt till medan han drack en stor kopp pulverkaffe och tuggade på en limpskiva. Hela kroppen var liksom seg, och djupfryst på något vis och han hade lite träningsverk i magen. Han undrade först vad som hänt och kom sedan ihåg Sandras oväntade besök igår och hur intensiv hon varit. Hon hade ringt tidigare på kvällen och frågat om han ville ha besök. Olle var ensam hemma eftersom resten av familjen var ute på landet och han hade gillat tanken. Sandra kom över med bussen vid sjutiden. De hade tagit ett par öl på altanen och sedan suttit där ute i värmen och ätit lite kyckling som mamman lämnat i kylskåpet och Olle hade lagat en påse pomfrittes i ugnen som han hittat i frysen. Sandra hade smekt honom i nacken och på håret och han hade kramt hennes hand och kysst henne på munnen. Sedan när solen sakta gick ner över grannes garage och det blev kallare hade de gått in i Olles rum och lyssnat på lite musik. Sandra gillade Demis Roussos och Olle hade lånat skivan av henne och spelat in den. Sandra hade klätt av sig sakta framför honom och han mindes hur hennes solbrända kropp rört sig i rummet när hon klätt av sig tröjan och byxorna och hur vit hennes hud varit där under troskanten och bh-banden som inte syntes i vanliga fall. Olle gillade kontrasten och växlingen mellan solbränd hud och vinterblek. Sedan hade hon räckt honom handen och dragit ner honom på sängen över sig. Två gånger hade de älskat på natten medan grekens vemodiga sång fyllde det mörka rummet innan de utmattade somnade i hans säng. Sedan hade hon väckt honom på morgonen när det första ljuset silade in under gardinen innan han nästan vaknat, men han hade varit lättövertalad som vanligt och efteråt hade hon lagt sig på sidan och somnat igen nästan som en katt. Olle själv hade legat vaken länge och tänkt på livet och framtiden innan han somnade om, men inte kommit någon vart – inte den här gången heller. På morgonen hade Sandra klätt sig ganska raskt duschat och med ett förföriskt men belåtet flin. Sedan hade hon sprungit runt i hans rum iklädd endast en rosa smal handduk medan hon borstade det långa håret och sminkade sig och åt frukost. Efter att ha lånat Olle Pierre Robert deodorant och borstat tänderna med Olles tandborste hade hon kastat med det långa håret runt huvudet putat med läpparna och försvunnit ut genom dörren och iväg hem till sig. Nu satt han ensam hemma vid köksbordet och tog en kopp pulverkaffe till och funderade över vad han skulle göra med resten av dagen, men innerst inne längtade han redan efter en kall öl och att få sova en stund till. Härligt hade det varit i alla fall men nu kändes det som om all kraft och initiativförmåga han någonsin haft hade sugits ur honom. Olle såg sig trött omkring i köket och gäspade det var tur att han var ledig idag, han skulle aldrig ha orkat koncentrera sig en hel lektion eller kunnat läsa någonting ändå. Istället satt han nu där med ett flin på läpparna och längtade efter Sandras återkomst. Han undrade hur det skulle vara att bo ihop med henne på riktigt. Att träffas varje morgon, att lägga sig, sova tillsammans äta frukost tillsammans och var tillsammans varje kväll. Olle tvekade lite även om hon var underbar med sitt långa lite ljusgulröda hår och välskapade kropp så skulle han nog inte orka med det. I alla fall inte om han skulle bli så utpumpad som idag och dessutom ville han ju träffa sina kompisar och inte tvingas vara hemma hos någon tjej varje kväll. Tänk att bara prata med samma person varje kväll och dessutom med en tjej. Det kunde ju inte föra utvecklingen vidare tänkte Olle. Men ändå bara att se henne klä av sig långsamt i ljuset från fönstret hade på något sätt påverkat honom hetsat upp honom och gett honom en bild av hur livet kunde vara – sedan – efter studierna och militärtjänsten när man kunde börja leva mera normalt som de vuxna gjorde och han gillade redan tanken.
Med en tung suck krängde han på sig den röda overallen och gick ut till garaget för att se vad han kunde göra åt bilen och om grundlackeringen hade blivit bra eller ej. Solen stod redan högt och vinden blåste i hans långa hår. Det skulle bli ännu en fin dag.

Skriven av: Olle Svensson