Är min mormor en häxa?

Det var en varm lördagsmorgon och solen lös starkt genom de stora fönstrena. Gardinerna var inte dragna för fönstret och det var tack vare de starka solstrålarna Oskar vaknade. Idag skulle han till sin mormor. Något han gärna ville slippa. Mormodern var en väldigt annorlunda kvinna. Hon trodde nämligen att hon var en häxa. Anledningen till att Oskar inte gärna åkte dit var just därför. Huset hans mormor bodde i var mycket stort och mörkt med ljus tända i varje rum. Hon hade flyttat dit för något år sedan och berättade därför varenda gång för Oskar var där historien om när hans mormor drev ut de andar som en gång bott där. Självklart hade han aldrig trott på historien men han sade inget till sin mormor eftersom att han inte ville såra henne. Det var efter Oskars morfars död som hans mormor började tro att hon var en häxa. Familjen trodde att det var för att hon skulle sysselsätta sig med något när hon inte kunde prata med sin man och sa därför inget. Däremot sörjde hon aldrig sin man och det var mycket konstigt tyckte Oskar men ifrågasatte det aldrig.
- Oskar!! det var hans mamma som ropade. Oskar gick och satte på sig sin morgonrock som hängde över skrivbordsstolen. Hans rum var väldigt välstädat och det fanns inte många saker i bokhyllan eller på skrivbordet. Rummet såg inte ut att tillhöra en tonårig kille, det såg mer ut som en vuxens rum.
Han gick ner för trappan och hörde sin mamma och pappa diskutera. Diskuterade var om honom. Kanske skulle han slippa åka till mormor. Pappa var den som visste och förstod att Oskar vantrivdes hos sin mormor, men hans mamma ville inte tro det och därför gjorde hon det inte. Den senaste tiden hade han åkt dit varannan helg och det var mer än nog för en tonåring som hellre vill vara med sina kompisar på helgerna. Han gick in i köket och satte sig vid bordet som var dukat för tre och drack ett glas juice som hans mamma hällde upp.
- Artur du vet att mamma är gammal snart kanske Oskar inte kan träffa henne alls. Jag tror att det är bra för honom att komma bort från stan ibland. Här finns det så mycket konstigt folk.
- Konstigt folk? Denise tror att hon är en häxa. Det kan inte vara bra för honom att komma dit. Här kan vi i alla fall håla koll på honom, sa Artur lugnt.
- Säg inte så. Hon är min mamma och Oskar är min son tror du inte att jag vet vad som är bäst för honom. Det är klart att han vill träffa sin mormor.
Där kom det igen. Talet då Oskars mamma berättade att hon visste vad som är bäst för honom. Hon trodde att han fortfarande var ett barn och behandlade honom därför så. Varför kunde inte han få göra som han ville? Oskar ville inte lyssna på när föräldrarna bråkade om honom så han gick upp igen för att duscha. När han kom in i badrummet tittade han sig i spegeln. Det blonda håret stod åt alla håll och under de blåa ögonen fanns stora påsar. Han ställde sig i duschen och tänkte på hur det skulle bli hos mormor, det var ingen rolig tanke. Allt han tänkte på var berättelsen han alltid fick höra på. Berättelsen han hatade så mycket.

Nu var allt packat och klart bilen körde ner för uppfarten och iväg mot mormor. Det tog inte så lång tid att åka från Stockholm till utkanten av Södertälje. Denise bodde i en liten skog där ingen brukade vara med undantag av svampplockare som ibland åkte dit för att plocka svamp men hittade som vanligt inget. Enligt mormor hade hon förtrollat skogen så svampen skulle sluta växa där för att hon skulle kunna utföra sina häxkonster ifred. Oskar tyckte att hans mormor blev konstigare för varje gång han var där, men försökte att inte tänka på det.
- Jag vet att du inte vill åka till mormor, men din mamma är väldigt envis. Jag får prata med henne när jag kommer hem och försöka få henne på andra tankar, sa Oskars pappa lugnt.
- Tack men det behövs inte. Jag vill inte att ni ska bråka. Jag får komma på ett sätt att fixa det här. Du behöver inte göra någonting, sa Oskar lugnt tillbaka. Det var dags att han tog detta i egna händer. Ville han något skulle han fixa det själv.

Väl framme hos mormor hoppade Oskar ur bilen. Han gick för att knacka på dörren och hans pappa kom efter med en väska. Väskan gav han till Oskar och när Denise öppnat dörren hälsade han och satte sig sedan i bilen. Oskar gick in och upp till det rum han alltid hade där han lade väskan. Rummet var sig likt. Möblerna var gamla och stod längs väggen. På golvet låg en stor matta och istället för lampor fanns det ljus i hela rummet. Oskar gick ner igen för att hjälpa till med middagen. Nere i köket stod Denise och hade redan börjat.
- Maten är snart klar. Du kan väl vara snäll och duka? frågade hans mormor snällt och han gjorde som hon sade.
Under middagen pratade de inte så mycket. Mormor var ovanligt tyst men Oskar tyckte att det var ganska skönt. Den här gången blir det nog igen berättelse tänkte han och pustade.

Efter middagen gick han upp till sitt rum och satte sig på sängen. Mormor kom med lakan och täcke och Oskar började bädda. När sängen var bäddad tänkte Oskar på att han aldrig riktigt hade gått runt för att se vad som fanns i huset, men det skulle han göra den här gången. Medan Denise satt och tittade på ”Förhäxad” gick Oskar upp på vinden. Där var det mörkt och dammigt. Tur att Oskar hade tagit med sig ett ljus från sitt rum. Han tände det och såg endast lådor som stod staplade över hela vinden. Lite längre in mellan alla lådor fanns en öppen yta där en ring var ritad. Han gick bort till ett bord som stod vid en vägg av lådor.
- Undrar vad hon har i alla lådor? frågade han tyst för sig själv och öppnade en gammal bok som låg i ena kanten av bordet. Ljuset hade nu brunnit tillräckligt länge för att stearin skulle droppa på hans hand. Det brände till och han tände ett av ljusen på bordet och släckte sedan sitt eget. Sedan fortsatte han och tittade i boken. Där fanns konstiga tecken och texter som liknade förhäxningar och andra trollformler. Vid en vägg fanns inga lådor istället fanns där massor av hyllor som Oskar gick fram till. Där fanns det flera olika burkar som innehöll örter och några med annorlunda ingredienser. De han inte kunde gissa läste han på etiketterna som fanns på burkarna där stod saker som ”drakblod”, ”grodben” och andra saker.
- Konstigt, tänkte han och gick iväg. Innehållet i burkarna gav honom kalla kårar och han ville gärna gå därifrån, men något fick honom att stanna. Efter att ha läst ett tag i boken hörde han sin mormor ropa. Han gick snabbt ner till sitt rum och klädde på sig sin pyjamas. Sedan gick han till sin mormor som fortfarande tittade på tv och frågade vad hon ville.
- Jag skulle bara säga god natt. Det är sent och du borde ligga i sängen, sade hon tyst. Oskar tittade på klockan den var tio. Vid den här tiden brukade han inte ens vara inne när han var hemma. Han pussade sin mormor på kinden och sa god natt sedan gick han och lade sig.

Oskar kunde inte somna utan lyssnade efter ljud på vinden. Egentligen ville han gå dit istället för att ligga i sängen. Så han bestämde sig för att gå dit. Sakta gick han ut ur rummet och upp för trappan.
- Mormor ligger säkert redan och sover, tänkte han. Väl vid vindsdörren hörde han en röst det var hans mormors. Han öppnade sakta dörren och gömde sig bakom en stapel av lådor nära henne. Det lät som en trollformel. Rök kom ur en kittel som stod mitt på golvet och den antog snart en skepnad. Skepnaden blev klarare och klarare och till slut såg Oskar att det var han morfars ande. Så detta var anledningen till att hon inte sörjde. Hon hade träffat honom varje dag efter hans död. Kanske var hon en häxa, men ur kommer det sig att hon helt plötsligt kunde allt detta? Oskar ville gärna fråga men gjorde det inte. Just nu ville han bara springa fram till sin morfars ande och prata med honom. Det kunde han inte göra, men helt plötsligt stod han bara framför honom, varför gjorde benen aldrig som han ville? Hans mormor tittade på honom och sade med skarp röst
- Skulle inte du sova? Vet du inte att man inte får smyga runt och snoka hos andra sådär?
Oskar svarade inte utan tittade bara med öppen mun på sin morfar.
- Det är okej, äntligen fick jag träffa honom, sade hans morfar glad. Vad stor du har blivit. Han log mot Oskar och Oskar log tillbaka. Han visste inte vad han skulle säga så han stod bara där.
- Det är nog bäst att du gör som din mormor säger. Gå och lägg dig nu, sade hans morfar med lite strängare röst.
Oskar gjorde som han sade och gick och lade sig. Innan han somnade tänkte han väldigt mycket på sin morfar så han somnade väldigt sent.

Dagen efter hade Oskar så många frågor till sin mormor men nöjde sig med en.
- Hur kommer det sig att du helt plötsligt kunde en massa trollformler och sånt.
Hans mormor log och sade:
- Jag förstod att du skulle fråga det. Efter din morfars död gick jag till min gamle vän Sibylla. Hon är en häxa och jag frågade om hon kunde lära mig ett och annat om det. Min högsta önskan var ju att prata med min döde make och jag hade sett på tv att många har gjort det. Därför tyckte jag att det var värt ett försök. Sibylla hjälpte mig extra mycket med att framkalla andar och snart gick det jättebra. Sen dess har jag gjort det mer eller mindre varje dag. Oskar och hans mormor hade en lång pratstund om hur det är att vara häxa och om hans morfar.

Det var den bästa helgen hos sin mormor tyckte Oskar och nu skulle han säkert slippa höra den gamla berättelsen igen. istället kunde han höra berättelser om när hon hade träffat morfar. Kanske skulle han börja åka dit av egen vilja…

Skriven av: Åsa och Jossan