Avskedsbrevet

Käre Peter.

Du behöver inte oroa dig mera nu,för huset kommer att vara utrymt i god tid tills ni kommer tillbaka från bröllopsresan!
Jag har packat mina och barnens saker,och i går gick flyttlasset till den där lilla tvåan i Rinkeby som du ordnade åt oss. Ja jag vet att det är svårt med bostäder här i stan,och du har ju rätt i en sak: om 10 år är det nog bara jag och Lilleman kvar,och vi kommer ju inte att ha råd att betala någon hög hyra.Efter 20 år som hemmafru får jag väl ta det arbete som erbjuds.De lät inte så positiva på arbetsförmedlingen, precis. Trots att jag visade vilka fina servetter jag kunde bryta och hade med mig några foton ifrån våra representationsmiddagar.
Naturligtvis förstod jag vad din advokat förklarade för mig. Ett äktenskaps förord som jag själv skrivit på ger mig ju inga rättigheter att ställa anspråk på vårt hem. Det är ju bara du som har haft inkomster de här åren. Själv har jag ju gått här hemmma och haft det bra med våra barn,alla fyra, och dina jakthundar som jag avskytt,...... men som du sade: att ta hand om dem är väl det minsta man kan begära av någon som bara latar sig hela dagen.
Dina kläder behöver du inte oroa dig för: jag skänkte bort dem till Frälsningsarmen och du må tro att de blev både glada o förvånade. De där svindyra skorna som du fick handgjorda i Italien och var så orolig att du inte kunde hitta: du kan sluta oroa dig nu, för jag har sparat dem här åt dig.För att de inte ska komma på avvägar har jag spikat fast dem i parketten (ja just det: den specialbeställda) med så många spikar jag orkade slå i.
Minigrävaren som var här i dag råkade backa en bit in i din vinkällare, men var inte orolig. Inte en flaska har gått till spillo! Jag lastade dina dyra årgångsviner i bakluckan på volvon och ställde mig utanför systermet här i min nya förort! Du anar inte hur många människor jag gladde. Folk är vekligen tacksamma när de får något gratis! En del gamla vinalkisar fick nästan tårar i ögonen när de fick syn på etiketterna!
Så grävmaskinen kunde röra sig fritt när vi grävde upp hela tomten med min fantastiska rosenträdgård och allt det andra som jag skött om i så många år.Kyrkoförvaltningen blev så tackasamma att det nästan var pinsamt när jag donerade växterna: de fick för resten party tältet med till sina loppmarknader, för du och lilla frugan får nog arbeta hårt några år innan ni kan ha någon representation i den här trädgården.Men visst var det fint tänkt av mig att hon skulle få börja från starten med något eget? Så här unga kvinnor kan vara lite känsliga när de är fru nr två.

Pojkarna är ju i puberteten och det är en orolig ålder,så när de började intressera sig för kemi och pyroteknik måste jag ju uppmuntra dem. De har ju ingen manlig förebild längre, så då får jag göra mitt bästa. Ock kan du tänka dig: de har klarat att bygga en bomb som blåste ut hela gilletugan med jaccuzi ock allt! Helt och hållet själva! Jag tror att de hittade receptet på Internet! Är du inte stolt över dem?
Försäkringsbolget vägrar visserligen att betala ut ersättning under nuvarande förhållande, vad de nu menar med det, men vad betyder det när du har så duktiga pojkar?
Tro nu inte att jag plågade Hunter innan han dog: Visst inte:han och de andra hundarna avlivades smärtfritt hos en veterinär. Att jag hängde upp honom i lampkronan var bara ett practical joke....du har ju alltid sagt att jag saknat humor! De övriga gick direkt till kremering., men min omtanke om dina känslor för din favorithund gör att jag trodde du ville begrava honom själv när ni kommer hem.
Jag är ledsen att behöva berätta att Junior har krachat Camaron, men huvudsaken är ju att han själv mår bra. Det var något om försäkringen där med...........:du förstår det var jag som lånade ut bilen till honom.Jag vet ju att han bara är 15, men trodde inte att en liten övningsrunda i kvarteret skulle vara så farligt! Han körde rätt in i Von Scnells garage, men jag sade att du tar itu med det när du kommer hem.
Anneli och hennes gäng var ute med båten i helgen och kan du tänka dig vilken otur de hade: Någon hade borrat små hål i botten så att när de kom ut på djupt vatten så sjönk den! Vilka vandaler det finns! Men var inte orolig: den ligger på väldigt djupt vatten så den ligger inte i vägen för någon.Jag hade instruerat Anneli om flytvästar och räddningsflotte innan de åkte,som tur var .Men flickan var ledsen,förstås.
Som tröst fick hon ge bort din gamla motorcyckel till sin pojkvän.(Den där som är veteranklassad och som du aldrig haft råd att använda) Hennes nya gäng är väldigt roade av sånt. Jag vet ju nu att jag inte hade rätt att skriva ditt namn på gåvobrevet, men killarna verkar reko. De kallar sig för Änglar: ja det står till och med så på deras skinnjackor, så de är säkert resonliga ifall du vill ha tillbaka hojen..
Gamle majoren i huset intill har gått ock polisanmält dig för att hans feta siames rymde en gång för mycket! Jag berättade väl att jag lät hundarna få honom till sin sista måltid ? Ni var ju bittra fiender förut så det spelar väl inte så stor roll?
Din nya lilla fru slipper i alla fall kattpiss på altanen.
MVH Din första hustru.

Skriven av: Tintomara