Bara en tonårsförälskelse?

Alla sa att det bara var en tonårsförälskelse, men dom hade fel. Nelly visste att det inte bara var en tillfällig förälskelse
Dom hade träffats under en konsert. Sedan, på bussen hem, hade han suttit framför henne vilket ledde till att dom suttit och pratat hela vägen hem. Efter en vecka stötte dom på varandra igen. Hon var inne i skivbutiken för att se om dom fått in Green Days senaste. Då vicka han för en kompis som expedit.
Efter att ha pratat med honom en stund fick hon hans mobil nummer och dom bestämde sig att träffas igen. Sedan började allt. Visst var det stor ålders skillnad emellan dom, Nelly var 16 och han var 20 men det brydde dom sig inte om. Dom var ju som gjorda för varan. Dom hade samma musiksmak, hade båda knappt G i matte och han hade också varit skolans freak. Det var vad hon hade varit på högstadiet. När man bodde i en så liten stad som hon gjorde, visste folk inte skillnaden mellan Mikael Jackson och Alice Cooper. Bodde man här lyssnade man antingen på Carola eller Britney Spears folk visste inte om nåt annat. Därför var man knäpp om man lyssnade på något annat. Hennes föräldrar tyckte inte om att hon var ihop med någon som var 4 år äldre än henne och som dessutom körde Harley. ”Tänk om han finns med i straff registret?” Och ”Han är 4 år äldre än dig, du kan väll ändå försöka hitta någon i din egen ålder” eller ”Tar du inte eran relation lite för allvarligt? Det är ju säkert bara en tonårsförälskelse!” Det var sådana saker som hennes föräldrar sa. Varför ville dom inte förstå? Varför lyssnade dom inte på henne?
Allt för många gånger hade hon sprungit ut gråtande ut ur hemmet efter att ha grälat med sina föräldrar, om honom. Allt för många gånger hade han tröstande hållit om henne när hon varit arg, ledsen eller besviken på sina föräldrar för att dom inte lyssnat. Dom hade uppfostrat henne till att aldrig döma någon efter utseendet, nu gjorde dom själva gjort det. Var det rätt? Hur moget var det egentligen? Dom frågorna hade hon frågat sig själv många gånger. En gång frågade hon sina föräldrar det också, men dom hade inte lyssnat, bara mumlat något om att ”det inte var samma sak”.
Nu stod hon där i parken tillsammans med honom, med tårarn blandade med rregn sipprande ner för kinderna och hans arm tröstande omkring sig. Hon hade grälat med föräldrarna igen. Den här gången antydde dom att han bara utnyttjade henne och att han inte älskade henne på riktigt.
Så nu frågade hon honom,
”Älskar du mig?”
Han tittade henne rakt in i ögonen log och sa,
”Ja.”

Skriven av: nitalia