Bästa lektionen

Jag skulle aldrig kunna säga det högt till henne, men skriva kan jag. Fast inget kärleksbrev....Det skulle vara en för storartad gest för någon som mig.

Har gått och tänkt på detta nu. Flera veckor faktiskt och nu när vi sitter och pluggar tillsammans ensamma i biblioteket tar jag tillfället i akt.

- Kan inte vi ta en paus? Frågar jag tröttsamt.

Hon tittar upp från sin bok. Strax under hennes lugg döljer sig ett par mörkbruna ögon som tittar på mig med en blyg blick.

- Jo, kan vi väl.

Hon stänger sin bok och gäspar. Hon ger ifrån sig ett mycket sött kittligt ljud när hon gör så.

Det gör mig bara ännu mer säker på att jag vill genomföra min plan.

- Vi kan spela hänga gubbe, föreslår jag.

Hon skrattar nöjt och jag klottrar.

--- ------ ---

- Gissa?

Hon gissar på K. Gubben får en kulle. Jag blir lite nervös. För det känns som att jag är gubben. Ju fler bokstäver hon gissar, destu närmare är hon budskapet.

- A?

_a_ _ _ _ _ a _ _ _ _

Hon ser road ut. Kanske vet hon redan vad jag ska säga? Hon är lika söt idag som alla andra dagar med en ljusgrön skjorta och jeans. Ett fint halsband med fredstecknet hänger om hennes hals.

- O?

Jag ruskar på huvudet. På backen står nu en trästolpe.

- Hmmm...D ?

Småler nervöst och känner hur jag börjar bli svettig.

_ a _ _ _ _ _ a _ d _ _

Hon smilar lite slugt och vågar inte längre titta henne i ögonen. Mina tår krampar ihop sig. Mina fötter och händer är svettiga. Jag sväljer en stor klump. Tur att jag inte är en som rodnar lätt.

- G? fnissar hon.

Jag fnissar lite också, men det är mest mina nerver som framkallar skrattet.

_ a g g _ _ _ a _ d _ g

- Du var ju bra på detta, säger jag med en lite skakig röst. Försökte låta lugn, men det gick inte.

- Du...?

- Mmm...? säger jag och möter hennes blick. Den gnistrar av lekfullhet.

- Jag gillar dej också, ler hon och tittar skyggt bort från mig.

Jag kan inte annat än att titta ner i pappret och fylla i resten.

J a g g i l l a r d i g

Jublar inombords för att gubben inte blev hängd. Vilken lättnad! Jag ler åt henne med mitt varmaste leende. Skiner säkert som en sol nu.

- Oj, jag tror att vi börjar nu, säger jag ängsligt för att ha någonting annat att prata om.

- Oj!

Vi skyndar oss båda till lektionen, smög in i klassrummet och satte oss bredvid varandra.

Den lektionen minns jag ingenting av. Ingenting mer än hennes vackra ljusrosa nyans på kinderna och hennes goda doft som påminner om blommor, sommar och skog.

Det var mitt livs bästa lektion.





Författare:

Publicerat

Dela: