Besöket

Halvblind snubblade hon fram på vägen i mörkret. Klockan var säkert mycket över tolv på natten. Så länge brukade hon aldrig vara vaken och uppe, ännu mindre utomhus.Nu var hon på väg hem i mörkret.Allting hade gått så fruktansvärt snett. Alltsammans var obegripligt. Hon förstod ingenting av det som skett. Kände bara en fruktansvärd ånger och rädsla.
Det hade börjat så bra. Han hade ringt och sagt att han skulle esa till den lilla stan där hon bodde, men att han skulle få litet tid över och frågade om han kunde få träffa henne en stund. Han hälsade så mycket från hennes syster och talade om att de nu flyttat ihop och skulle gifta sig snart. Hon blev glad och litet smickrad, det var ovanligt att någon kom och hälsade på henne från storstaden. Hon kände honom inte heller så väl, hade träffat honom bara någon enstaka gång tillsammans med systern. Hon kunde egentligen inte heller göra sig en föreställning om hur och varför han ville träffa henne. Men de kunde väl sitta en stund på något cafe och tala om systern och det blivande giftermålet.
Då de träffades på den plats de bestämt talade han emellertid om, att han var väldigt hungrig och måste få något att äta. Så han frågade henne, om hon kanske hade lust med att gå med och göra honom sällskap få en bit mat. Jo det hade Lilly inter något emot. Inte för att hon var hungrig, men hon hade faktiskt aldrig förut varit
på någon restaurang i sitt 17-åriga liv,och absolut inte bjuden av någon herre och det lät för roligt och intressant att kunna säga nej till
På något konstigt sätt pirrade det i magen då hon satte sig vid bordet mitt emot
honom. Hon såg sig omkring ifall där fanns någon hon kände som såg att hon blivit utbjuden på restaurang av en fin herre. Men stället verkade inte vara så fint, duken var både litet smutsig och skrynklig.
Han verkade mycket glad och på gott humör och sa till Lilly att det var en riktigt glad överraskning att han skulle få sällskap med en så söt liten dam. Så beställde
han in en liten förrätt som bestod av litet skinka och två glas med öl och något
annat, som Lilly inte visste vad det var.- Nu, och han höjde sitt eget brännvinsglas, skall vi ha det riktigt trevligt du och jag. Du måste gör mig sällskap oc dricka ur allt med en gång.Det är inte farligt alls, man blir bara glad och pigg av det.
Han log och pratade och talade om för henne, att han aldrig sett en så söt flicka förut, med undantag för systern förstås,mom han ju skulle gifta sig med. Lilly blev genast påverkad av spriten, och då han beställde in mer kunde hon inte heller vägra.
Hon litade ju på honom, han var ju hennes blivande svåger, och inte kunde han väl vilja henne något illa.Från den stunden tappade hon helt kontrollen över situationen. Hon blev så berusad att hon inte längre kunde sitta upprätt eller fästa blicken.
Då verkade han bli mycket förvånade.- Ja, men lilla vän, hur är det med dig? Det
här går ju inte. Det är bäst att du får vila dig litet på mitt hotellrum. Som tur är ska jag bo här inatt. Du måste nog få vila dig litet på min säng.
Han ledde den hjälplösa Lilly en trappa upp till sitt hotellrum.Där lade han henne
på sängen, drog av henne kläderna och kastade sig över den halvt medvetslösa flickan.
Viljelöst lät hon sig utnyttjas av honom i sängen, på golvet, i fåtöljen. Och det var som om det inte var hon utan någon annan som det hände. Till slut fick han nog och frågade henne om hon ville gå hem. Uppgiven och stum nickade hon och försökte samla ihop sin kläder. Staden var liten och hon hade som tur var inte så långt hem.
När hon snubblade iväg ensam i mörkret kände hon en brännande skamkänsla. Vad hade hon egentligen varit med om, vad hade hon gjort! Hon hade legat med sin systers karl! Det var ju något av det hemskaste man kunde göra! Hur skulle hon klara blotta tanken på det fruktansvärda sveket, då hon mötte henne i framtiden.Hur skulle hon någonsin kunna glömma denna hemska kväll? Famtiden tedde sig nu hemsk och hotfull. Hon var en hora, en som låg med andras karlar.
Mekaniskt öppnar hon dörren till sitt inackorderingsrum.Kläderna hamnar i en röra på golvet.Huttrande kryper hon ner i den smala sängen.Länge länge ligger hon orörlig utan att kunna sova.

Skriven av: Marianne Swedmark