Bikinin

Bikinin

De hann knappast komma innanför lägenhetsdörren förrän hon började rota bland sina nyinköpta prylar. Han skrattade åt hennes iver. - Är det bikinin som du letar efter? Hon såg upp på honom. - Ja det är det, vad är det för roligt med det då? Gå du ut i köket och försök få ihop lite kvällsmat istället för att stå här och dumma dig!
- Ok, jag skall fixa käket. Han gick ut i köket och inspekterade kylskåpets innan-döme. Fem ägg och ett paket med prinskorvar. Snabbt rörde han ihop en femäggs-omelett,stekte prinskorvarna och dukade på köksbordet.

Maten är klar! Han ropade ut mot hallen. - Bra! Du kan komma nu om du vill! Han gick in i hallen. Hon var jättesnygg i bikinin. Hon stod framför den stora hallspegeln och vred sig runt, runt. De små tyglapparna avslöjade mer än vad de dolde.

- Vad tycker du? Beräknande och utmanande ställde hon sig i en nästan vulgärt sexig position framför honom. Hennes höga kraftiga venusberg, avtecknade sig nästan oanständigt tydligt under den minimala bikinitrosan. Glänsande svart könshår trängde fram under troskanten, och avtecknade sig skarpt mot de fylliga lårens, mjuka insidor.
Och hon log fräckt och utmanande mot honom, när hon snodde runt framför den stora spegeln. Den tajta knallröda bikinin satt som ljuten på hennes brunbrända, smidiga kropp.

- Jo för fan, svarade han med grumlig stämma. Den är bra. Den döljer ingenting. Den avslöjar ju allt! Han höjde plötsligt sin röst och överraskad såg hon upp på honom.Han var arg, nästan anklagande, när han fortsatte. - Infödingarna där nere kommer ju att drägla i kapp och förmodligen får jag ett helvete med dem och alla andra strandraggare som kommer att stirra sig halvblinda på dig! Det finns faktiskt något som heter etik och etikett. Betyder det ingenting för dig? Eller, du kanske tycker om att exponera dig på det viset?

Först blev hon alldeles stum. Det var det värsta! Vad menade han? Men så blev hon riktigt arg. Röd av ilska och förtrytelse gav hon igen. - Vad menar du egentligen? Att komma här och snacka om etik och etikett. - Vad fan har min bikini med etik och etikett att göra. Svara på det om du kan! Och en sak skall jag säga dig och nu skall du lyssna väldigt noga. Hon tog ny sats. - Är det så att du är svartsjuk och ditt snack tyder ju på det, så är det lika bra att våra vägar skiljs, nu och för gott.

- Jag är inte svartsjuk och våra vägar skall alls inte skiljas bröt han in. Jag begär bara lite återhållsamhet. - Återhållsamhet, från vad då, om man får fråga? Hon var fortfarande upprörd och flammigt röd i ansiktet men hennes röst hade mjuknat en aning när hon fortsatte. - Va fan! Här står jag och provar min nyinköpta bikini och du ställer till ett jädrans oväsen och börjar dilla om etiker och etiketter och annat tjaffs. Vad menar du egentligen? Hon såg skarpt på honom. - Är jag omoralisk för att jag vill klä mig lite utmanande? Vad är det som är fel? - Nej nej, så menar jag inte. Han skakade på huvudet. - Vad menar du då? Hon gav sig inte. - Jag vet förbanne med inte vad jag menar. Jag menar bara...Han hade svårt att hitta de rätta orden. Han gjorde ett nytt försök. - Du är så snygg och sexig i den där grejen, jag älskar dig och vill inte mista dig. Jag är väl rädd att någon annan skall lägga beslag på dig. Det vimlar ju av amerikanska playboys därnere. Jag blev plötsligt rädd! Kan du förstå och förlåta mig? Hon såg på honom. Hennes nyss så ilskna ögon var nu varma och glansiga. - Det är klart att jag gör. Hon log mot honom. Jag blev bara så himla snopen! - Men nu glömmer vi det här snacket, och går vidare! De såg mjukt på varandra och sedan möttes de i en härligt försonande kram, mitt på hallgolvet.
................................................

- Vad va det du sa om playboys egentligen? Tänk om han, Hugh eller vad han heter, är därnere och får syn på mig på stranden. Då du, hon flinade glatt. Har jag bikinin på mig då så kanske jag blir hans nya månadsbunny. Vad skulle du ha sagt då? Utan att vänta på svar fortsatte hon. - Nu äter vi kvällsmat! Jag behåller bikinin på så att du vänjer dig, skrattade hon och gick före in i köket...

Skriven av: Boris Söderberg