Publicerat
Kategori: Novell

Ch 4

Om en av vår tids största miljöproblem och som kan hota hela planeten men som ingen pratar högt om. Vi får i en historisk exposé bakgrunden till problemet men också se möjligheterna om vi tar vårt förnuft till fånga.




















Det är ingen tvekan om att människans framtid på jorden är hotad. Miljöhoten hopar sig bokstavligen som moln på himlen.
Och dessa moln på himlen kommer att kväva oss om inget drastiskt görs, hävdar forskare från alltfler länder.
Ett av de värsta problemen människan någonsin stått inför är luftföroreningarna och det är vi själva som bär skulden!
Den gas som pekas ut som mest farlig för arternas fortlevnad på jorden är metangasen (CH 4). Den angriper det skyddande skikt som finns högst upp i stratosfären som kallas ozonskiktet och som skyddar oss från den farliga ultravioletta strålningen som annars hade förgjort allt liv.
Nu tunnas ozonskitet ut och boven är framförallt metangasen. Metangasen bildas vid all förruttning och vi är alla bovar i detta miljöbrott av universella dimensioner.
Metangasen är förvisso inte enda boven i dramat men antagligen den mest aggressiva när det gäller uttunningen av ozonskiktet. Gasen är också lättantändlig och toxisk i högre koncentrationer och koncentrationen ökar för varje dag.
”Vi lever i en stinkande värld” hävdar den kände fisiologen dr PR Utt vid Princeton universitetet.
Jordklotet hyser sedan begynnelsen stora mängder metangas och är cirka tjugo gånger starkare än koldioxid. Den läcker ut ur jorden från fickor, från sumpmarker och inte minst från risfält.
Metangasen bildas även på havsbotten och vid en kemisk process omvandlas den till så kallade metanhydrater. Det har spekulerats i om dessa metanhydrater skulle kunna användas som drivmedel då de är mycket energirika.
Problemet är att då skulle metangasinnehållet i atmosfären också öka och därmed spä på den reda höga koncentrationen.
En del forskare hävdar att gasen är förklaringen till fenomenen kring ”Bermudatriangeln” då där finns en stor ficka med just metangas i området.
Hur som helst; gasen är både intressant och farlig men kan kanske också lösa en av vår tids andra stora problem: energikrisen.
Gasen är brännbar och skulle kunna driva våra bilar och bostäder under lång tid, men tyvärr innebär det också risker.
”Vi vet att gasen påverkar även klimatet och påskyndar växthuseffekten” säger Bay S och varnar ytterliggare: ”Människan själv är orsaken till utsläppen och det är också människan som kommer drabbas värst”.
”Människan är boven och endast människan kan åtgärda problemet”, skrev tyska Das Papir.
Gasen har många namn förutom metangas: biogas, rötgas eller för att gå rakt på sak – fisgas. Brottet vi begår är alltså att vi fiser. Ja, vi fiser något alldeles kollosalt och det kan bli vår död. Metangas är inget annat än den gamla välkända fisen och det är inte bara en stinkande asocial och penibel företeelse i många situationer utan kan faktiskt hota hela planeten.
Nu är det givetvis inte bara människan som släpper väder utan även våra vänner djuren. En gris släpper till exempel ut nio gånger mer reaktiva gaser än en bil; så det finns alltså åtta gånger större anledning att förse en gris med katalysator i ändalykten än att ha dessa på en bil.
Det har också seriöst föreslagits av den amerikanska energimyndigheten, DOE, att förse människan med en form av filter eller katalysator för att förhindra utsläppen. Det vore kanske bökigt men F I Saren vid Energidepartementet menar att det vore ”en enkel skitsak”.
Människan har förvisso alltid släppt sig här på jorden, men nu är antalet fisare större än någonsin. Bara under 1900-talet fördubblades jordens befolkning och därmed fördubblades antalet fisar.
Varje människa fiser i genomsnitt elva gånger under ett dygn. Sammanlagt släpper en vuxen person ut cirka en halv liter fis dagligen i atmosfären. Det innebär att den samlade befolkningen på jorden tillför lufthavet tre miljarder liter fisgas bara under ett dygn och då börjar vi förstå vidden av problemet.
Fisen inte bara luktar äckligt, den utgör en miljöfara av stora mått och vi är alla skyldiga. Vem kan säga att den aldrig släppt sig? Men vad finns då att göra?
Dessförinnan är det kanske dags att vi tittar lite närmare på fisen och dess historik. Hur började det, vem fes först och varför finns denna stinkande företeelse? Fisen är något vi sällan pratar om, tvärtom förtigs den. Men det är kanske dags att tänka om.
Vi måste helt enkelt öppet diskutera fisen i samhället.
Vem som släppte den första fisen är givetvis svårt att säga och historikerna är inte ense på den punkten. Dock anses kung Fesak den store av Baisanien vara den som gjorde fisen känd och som också givet namn åt fenomenet.
Men vi vet att fisistererna i norra Syrien 3000 f. Kr släppte sig och det finns stenristningar som visar hur befolkningen intog typiska fispositioner med upphöjt högerben för att markera att gasen var på väg ut genom tarmöppningen.
I gamla Fisopotanien har man hittat pergamentrullar som talar om att man fes vid speciella högtider och det har givet upphov till ordet fest som hänger kvar än idag.
Professor Fiskanein vid Helsingfors universitet menar att fisen kan spåras ända bak till de gamla Feskerna som levde vid Nildeltat för omkring 5000 f. Kr, ja, kanske ännu längre bak.
Vad vi vet är i alla fall att kung Fesak introducerade den så kallade brakfisen (brakius fisum) och utvecklade därmed audiellt fisen till både munterhet och obehag.
Det finns många olika fisar som vi kan se, men först ska vi höra vad en ledande fisiolog säger om problemet.
”Fisen hotar hela vår framtida fortlevnad på den här planeten och vi har ingen tid att förlora. Fisarnas antal blir inte bara allt flera, vi fiser också alltmera på grund av för mycket kolhydratintag. Vi har att välja: sluta att fisa eller vi kommer fisa oss till döds!”
Det är ord och inga visor och helt klart är att problemet måste tas på största allvar. Men hur kunde det gå så illa?
Många menar att problemet uppstod i samband med introduktionen av den så kallade smygaren. Fisen som inte ljudligt gör sig gällande men som ofta ger sig till känna genom sin starka odör. Varför smygaren luktar mer illa än den mer vanliga ljudfisen är forskarna inte eniga om men en teori är att det svagare gastrycket håller fismolekylerna kvar längre och närmare gärningsmannen.
Män anses fisa mer än kvinnor, men anledningen kan vara att kvinnor oftare använder sig av just smygtekniken och därmed inte uppmärksammas på samma sätt. Smygaren associeras ofta just med damfisen medan det anses maskulint att släppa sig med ett kraftfullt brak.
Är då fisen en könsfråga? ”Nej, så enkelt är det inte” hävdar fisforskaren Sleppo Luktafan vid Universitetet i Helsingfors och fortsätter. ”Det är en fråga för hela mänskligheten.”
”Damfisen eller smygaren är inte mer miljöfarlig än brakaren” hävdar Sleppo Luktafan och menar att skillnaden beror bara på att brakaren sprider ut fismolekylerna snabbare över ett större område och därmed uppfattas som mindre irriterande för luftvägarna. Han får medhåll från amerikanska vetenskapsmän som kommit fram till att, tvärtom är brakarens volymprocent oftare större än smygaren. Därmed skulle alltså brakaren utgöra en större fara.
Även djurens fisar har uppmärksammats av forskarna. Till och med djur som fiskar släpper sig, vilket också givet namn åt dem, och dessa fiskfisar stiger som bubblor upp genom vattnet för att sedan spä på det redan förorenade lufthavet.
Djurfisarna utgör dock inte det stora hotet då de förblivit en konstant genom årmiljonerna, förutom själva kreatursbesättningen ökning som också är en produkt av människohand.
Nej, det är människofisen som är hotet mot vår egen existens. Det är inte bara antalet som fiser som blivit fler, vi fiser också betydligt mer än förut och fisarna tycks även har blivit aggressivare rent kemiskt. Vad det beror på är vetenskapen inte överens om.
Förut höll myndigheterna koll på folks fisande genom så kallade landsfiskaler, numera sker fisandet fullständigt fritt vilket också lett till kaos och till en ren fara för folkhälsan.
Det är inte många som tror att det åter skulle gå att införa ett reglerat fisande igen där en fiskal enhet bevakade själva fiseriet under ett fisministerium, men något måste göras och det brådskar.
Fisen har som vi sett funnits i alla tider. Man har hittat metangas eller fisgas på flera planeter och troligen fanns metangasen redan under universums tidigare tillblivelse. En del forskare hävdar att Big bang inte är något annat än en brakare av gigantiska mått. Frågan om vem som släppte den är dock obesvarad.
Är då allt bara elände med fisen? Nej, nyligen introducerades den första ”fisomobilen”, en bil som drivs helt med fisgas och därmed skulle man kanske kunna lösa det andra stora mänskliga problemet, det vill säga energibristen.
Huruvida man ska direktansluta passagernas rectum till motorn eller om den ska tankas med fisgas framgår inte. Den första prototypen tankades med ärtsoppa och föll väl ut.
Frågan är alltså: fisen; katastrof eller lösningen på människans stora problem. Men problemet är att vetenskapen inte är enig.
Frågan är om folk dagligen skulle stå ut med bilar som luktar fis och som avger det karaktäristiska fisljudet, det är heller inte säkert att det är en lösning utan kan i stället förvärra problemet.
”Fisen är här för att stanna och vi kan lika gärna förlika oss med tanken på att leva i en stor fis” säger forskaren i modern fisiologi dr Metana Pua med säte i Lunds universitet.
Men det är inte alla som håller med: ”Fisen utgör idag det största hotet mot vår existens och vi kan inte stillatigande se på när vi fiser oss bokstavligen till döds” framhärdar den indiske fisantropologen Bosse Nilsson och fortsätter: ”Det är skillnad på den gamla hederliga bonnfisen och dagens blöta och ofta missljudande brakfisar”
Medan vetenskapen tvistar om faran fortsätter fisandet oupphörligt och någon universallösning är ännu inte i sikte.
Varje dag släpps sextio miljarder, 60 000000000, fisar jorden runt och då är ändå inte djurfisarna inräknade. Alla förstår att så här kan det inte fortsätta och att något måste göras, men vad?
”Vi kanske måste införa fisfria dagar eller fisfria zoner, vad vet jag” säger den Brittiske parlamentsledamoten F Art och tillägger: ”Att fisa är ingen mänsklig rättighet”
”Vi måste våga prata om fisen som ett samhällsproblem” säger Anders Fisén vid SMHI ”Vi som länge har försökt få upp problemet på agendan har bemöts med tystnad och folk har betraktat oss som paria”.
”Fisen är vårt största miljöproblem!” hävdar Hansom Intekan vid fakulteten för studier i handväskans betydelse för den kvinnliga identiteten SIHBFDKI, medan Gervi Faniallt som studerar äggfisens molekyluppsättning säger att ”så farligt är det inte”
Vetenskapen är alltså oenig, men faktum kvarstår: Medan vi tagit upp saken här har enmiljardfyrahundratusen nya fisar tillförts atmosfären, en volym motsvarande tusen rugbyhallar.
Tänk på att varje gång du andas, så andas du in fismolekyler från minst en och en halvmiljon människor.
Journalisten Peter Lorin famlade efter fjärrkontrollen och mumlade medan han stängde av:
– Bara skitprogram de har på TV.


http://boksidan.just.nu

Skriven av: Bill Persson

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?

Snabba insättningar med Visa och Mastercard - casino med kortbetalning utan svensk licens!

Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Fredrik Trulsson

Inga stordåd, böcker, eller barn, men förhoppningsvis ett gott hjärta och en någorlunda intakt ryggrad. Allt gott till er alla som besökt, läst och övertygat mig! Är du mer nyfiken, samt modig,…

Fredrik Trulsson

På andra plats denna veckan: Anders Berggren