De byggde landet ( 15 )

Det blåser nordvästliga svala vindar.
Eller om det är från nordost de kommer.
Det går inte att se. Det är natt.
Dörrar och fönster öppnas mot världen för att få lite luft och liv.
Månen har haft sin föreställning.
Film och skådespel är slut och har efterlämnat tystnad och mörker.
Ett totalt mörker.
Inget fönster är upplyst och människor har lämnat sin post. Trötta.
En hund skäller och bryter tystnaden. Det finns liv kvar.
Inga bilar hörs.
Klockan är tjugo i tre och mörker råder.
Vem talar.
Vem orkar förmedla beslut och komma med lösningar.
Arbetsveckans lönefredag slutade i mörker över jorden en dag vi inte skall glömma då den var verklig för alla att se.
Idag kom grannens parasoll seglande över staketet.
Den hade lossnat från sitt fäste i blåsten och landade på gräsmattan.
Ljusblå matchar den färgen på himlen och la sig till rätta bland gul och roströd färg.
Vi får vänja oss vid bränt gräs i skiftande brungula kulörer som gränsar till rost.
Växter och träd som klarar torka och behåller blad och barr står längs vägen till centrum.
De ger friskt hopp och lovar alternativ till faunan.
De är många och kommer berika jorden. Skönt.
De räddar oss när vi skall byta klädnad.
Förändras mot nya tider i beslut och gemenskap för att de måste.
Vi säger inte emot när landremsor sänks bit för bit som förr.
Vi kommer inte att märka.
Det tar lång tid.
Vattnet formar strand och berg.
Under tiden ska människan fortsätta vara osams.
Ta bra beslut och dåliga.
Placera pengar där de mest behövs och gör nytta.
I konkurrens med människans behov ta täten och styra utvecklingen.
Undrar hur det blir.
I morse gick Thomas till jobbet.
Med näsan mot marken läste han dagens e-post på väg till parkeringen.
Han såg inget.
Såg inte Tornseglarnas tjusiga uppvisning när de klyver morgonluft.
Hörde inte flygplanen som med enminutersintervaller seglar över Upplands Väsby med destination Arlanda.
Vid tiden för rutig flanell och vita skjortor när det nya landet byggdes, hade kvinnor och män tid att se på väg till jobbet.
Utefter det formades reformer som höll.
Några vad de lovade andra fick göras om.
Den tid när vi byggde land, unga som gamla, fick vi varje morgon se och visa varandra vägen.
Det gjorde vi och blev starka.
Skapade ett golv att gå på.
Nu ljusnar natt mot lördag.
Fortfarande tyst utom från flygplan och ett och annat fordon.
Snart kommer grannen hem från bilsemester i Europa.
Semestern är slut.
En natt är slut och ännu är svalt.
Luften har fyllt lägenheten med frisk luft medan den getts tid.
Frisk luft behöver tid.
En spindel ilar över den ljusblå trasmattan.
Den får löpa.

Författare:

Publicerat

Dela: