Den allra sista dagen

I den återkommande drömmen är det lika strålande augustiväder som alltid.Du ler mot mig,och springer i förväg ner till bryggan.Vi badar en del den här sommaren som är så varm.Den godmodige labradoren som åtminstonde i bland lyssar till namnet Lorry skuttar runt dina fötter,yr och vild av glädje.Hans paradnummer är att ta full fart från bryggfästet...rusa blint hela sträckan rakt ut och segla de 3-4 metren ner i havet!Den hunden älskar att bada.
Han älskar dig också.Där Desire är där kan man finna hunden.Du lärde dig att gå med ett stadigt tag om hans öron eller svans......hans tålamod med dig är utan gräns.Du kan när som helst ta för dig ur hundskålen...han bara tittar lite under lugg när du hugger in på det godaste!Den skålen vaktar han annars med sitt liv!
I drömmen skrattar du hela tiden,och vi badar och badar!På ett klädstreck fladdrar dina färgglada kläder lekfult på tork.Jag vet inte än att du aldrig mera kommer att behöva dem.
Sedan ser jag dig med en röd boll som din pappa fångar.Jag vet att det är söndag i dag,den sista söndagen i augusti,för din pappa har tagit ledigt hela dagen för att leka och bada med dig!
Jag känner värme och glädje fast jag sover,för de här ögonblicken i mitt liv vill jag uppleva igen och igen!Jag vill få tiden att stanna här vid havet på en solig brygga den sista söndagen i augusti.Låta de tre lyckliga människorna och en lycklig hund stanna kvar i tiden så länge jag kan fortsätta att drömma.

Som alla drömmar kan göra ändrar också denna vackra solfantasi karaktär.Havet är upprört,molnen svarta.Blixtar klyver den blytunga himmelen och regnet,som öser ner över mig är iskallt!
Jag vet att nu är det senare,mycket senare.Hunden ylar hjärtskärande där han springer i ösregnet på stranden...varv efter varv,envist sökande.Han tror nog att du ska komma tillbaka samma väg som du försvann.Hans ylanden skär genom mig men jag gör ingenting för att trösta honom...ingenting alls.Mot det som hänt finns ingen tröst ...aldrig någonsin mera.

Jag håller på att vakna och försöker krampaktigt glida tillbaka in i sömnen.Till tiden före...då två lyckliga människor inte kan ana att de snart ska mista allt....då du inte kan föreställa dig att detta är din sista dag på jorden,utan du kan sjunga,leka och skratta utan ett enda beskymmer i hela världen!
Men skuggan skymmer åter solen,och jag ser en vit liten kista i ett kapell.Där ska vi säga adjö,du och jag.En allra sista gång.Den absolut sista gången.
Din hud känns kall när jag kysser dig och mina sommarvarma läppar och händer förmår inte tränga undan dödens kyla. Din lukt av tvål och blommor känns inte mera.Du som varit så solbränd hela sommaren är dödsblek.
Jag fångar en förflugen tanke: Hur kan döden bleka en så solbränd kind??
Nu vill jag gärna vakna,men när drömmen letat sig in i bårhuset
övergår den till en mardröm som känns omöjlig att vakna upp ur!
Blixtar och knallar avlöser skyfallen och plötsligt är jag på väg ut i havet,samma väg som du.Det uppvärmda augustivattnet känns ljummet mot min kropp,i motsats till det iskalla regnet.
Man ska inte bada när åskan går!Jag skrattar högt åt alla onödigheter jag lärt dig.Så börjar jag simma.Rakt ut simmar jag .
Den tjocka koftan blir som en luddig flyväst kring min hals.
Det enda jag tänker på är ditt namn:Desire.Den som är önskad!Har något barn någonsin varit så önskad som du??
Någon ruskar mig lite:'vakna mamma,du gråter ju...'
Som vanligt tar det en liten stund för mig att återknyta med livet i nutid.En annan dotter som är vuxen lutar sig bekymrat över mig.
'Drömde du om Desire igen'? frågar hon stilla.Hon väntar inte på svar...varför skulle hon det...hon vet ju....utan kramar mig hårt och förkunnar:'Happy och jag är i poolen.Kom och bada med oss!Det är en sådan underbart varm augustidag!'
Och jag tittar ut genom fönstret och instämmer.Underbart varmt!En dag att minnas!

Skriven av: Tintomara