Den bästa dagen i mitt liv


Det har gått tio långa dagar. Inget samtal igår. Jag väntar fortfarande på besked. Jag ligger till och från sömnlös på nätterna och klumpen i magen vill inte släppa taget. När jag dessutom har dräneringsslang, stort bandage och äter antibiotika för att det är infekterat. Varje morgon går jag till distriktssköterskan för omläggning. En sjukskrivning på en vecka har förlängts till en månad, självklart är det något hemskt på gång. Hur kommer jag att ta beskedet?
Jag har en stor omfångsrik tunika på mig för att dölja att höger bringa ser ut som Dolly Parton. Kanske en tur till Gallerian gör mig på bättre humör? Jag ringer min väninna Britta som är ledig från jobbet och gärna följer med. Efter några timmars rundvandring i affärerna har Britta två välfyllda shoppingpåsar och jag har min handväska slängd över axeln. Vi går och fikar. När jag sätter ner kaffebrickan på bordet, ringer mobiltelefon. Jag tar upp den snabbt ur kappfickan och ser att det står okänt nummer.
”Är det Cecilia jag pratar med”, frågar en okänd formell kvinnlig röst.
”Ja, det är jag, Cecilia.”
”Det är kirurgläkare Anna. Vi har fått provsvar ifrån patologen.”
”Jaha”, säger jag med hjärtat i halsgropen. Tankarna hinner fara fram och tillbaka som en torktumlare på högvarv.
”Det var en tumör”, säger hon. Jag blir yr måste sätta mig ner på stolen. ”Hallå, Hallå!”
”Ja, jag är kvar.” Dödsångesten kommer, kallsvettig och hjärtat slår allt snabbare.
”Tumören har legat djupt i höger bröst. Den här sorten kan bli elakartad när immunförsvaret sätts ur spel på grund av exempelvis en influensa med mera. Operationen var nödvändig.”
”Det var en tumör. Vad händer nu”, frågar jag forcerat?
”Tumören hade kapslat in sig själv och är inte elakartad. Vilket innebär att du inte har cancer. Du fick en infektion i samband med operationen och har svarat bra på antibiotika-behandlingen. I övrigt blir du kallad på lite tätare mammografiundersökningar.”
Efter samtalet börjar tårarna rinna av lättnad. Jag tittar på Britta och jublar:

”Jag har vunnit högsta vinsten.” Det blir alldeles tyst på caféet och allas blickar riktas emot mig. En äldre man vid bordet intill tittar upp från tidningen och frågar försynt:
”Får man vara lite nyfiken? Hur mycket pengar har du har vunnit?”
”Jag är frisk. Det finns ingen prislapp. Det är den bästa dagen i mitt liv.”

Yvonne Malmgren

Författare:

Publicerat

Dela: