Publicerat
Kategori: Novell

Den mystiska firman

Den mystiska firman

Äntligen ensam! Efter att bilen hade gett sig iväg var det alldeles tyst. Stugan ligger ju långt ute i skogen, så det var inte så konstigt. Jag tänkte gå direkt och lägga mig, men först skulle jag försöka skruva till vattenkranen, så att den slutade droppa. Jag tog i allt vad jag kunde, men det fortsatte droppa. Jag stampade argt i golvet - och for rätt igenom golvbräderna!
När jag vaknade var det alldeles kolsvart, antagligen hade jag svimmat och visste först inte var jag var nånstans. När mina ögon vant sig vid mörkret såg jag ett tomt rum under jorden. Väggarna och golvet såg ut som det var uthuggna direkt ur berget. Jag gick runt i rummet och letade, men inte såg jag någon synlig in eller utgång, förutom den jag kommit igenom. Det var högt upp till golvhålet jag ramlat igenom. Huvudet bultade och benen värkte från fallet ner på golvet. Hur skulle jag komma ut härifrån? Ropar jag på hjälp, kanske någon kan höra mig? Så jag provade men fick inget svar, det verkade vara hopplöst. Satte mig ner i ett hörn av rummet och funderade över vad jag skulle göra, får vänta tills i morgon tyckte jag och somnade…
Nästa morgon kom bilen tillbaka, och jag vaknade när han ropade efter mig.
- Hallå är det någon hemma?
- Jag är här nere!
Han fick syn på hållet i golvet och tittade ner.
- Jaha, där nere är du! Vad gör du där nere?
- Jag ramlade igenom golvet, kan du skaffa fram ett rep?
- Ja, jag ska försöka hitta ett!
- Bra!
Han kom tillbaka senare med ett rep, och kastade ner ena änden, och jag klättrade upp.
- Konstigt det här, ett tomt rum som liknar en grotta under mitt hus?
- Ja, du har inte sagt till mig att du hade en källare.
- Kanske det är för att jag inte visste att jag hade en.
- Ska du inte laga golvet, det ser inte bra ut, man kan ju ramla ner igen.
- Ja, jag tänkte lägga nya golvbrädor, och det är konstigt att det finns ett tomt rum där nere, men om jag vore dig skulle jag inte bry mig om det!
- Varför inte?
Han funderade ett tag över vad han skulle säga, men svarade inte på frågan.
- Kom så åker vi!
- Ja, det är konstigt i alla fall med det här rummet, vem ägde stugan innan dig?
- Kan vi inte bara glömma det här så att vi kommer iväg till vårt jobb!
- Ja, vi får väl prata om det här senare.
Vi gick till bilen och åkte iväg. Han satt för det mesta tyst under hela resan till stan, enda frågan var:
- Hur gick det med att skriva avtalet?
- Oj, avtalet det har jag helt glömt bort!
- Ja, du får väl skriva ett nu idag, du har ju tid på förmiddagen innan lunchrasten.
- Ja, det ska jag göra.
På Zoom-import AB, den firman där vi båda jobbar skulle vi ha ett viktigt affärsmöte idag, därför hade jag lånat stugan för att skriva klart avtalet, med Hong Kong firman Yellow dragon export AB, en av de största leksaksfirmorna i Kina. Affärsförbindelsen gick som tur var i hamn, trots att jag inte var riktigt nöjd med avtalet jag skrivit. Nu är vi den största import firman i det här landet, gällande leksaker. Vi utväxlade souvenirer med varandra, vi fick varsin mjukis djur, varsin talande teddybjörn, och de fick varsin mjukis älg.

Efter jobbet fick jag skjuts hem till min lägenhet i utkanten av stan. På kvällen provade jag hur nallen skulle låta, när man trycker den på bröstet. Men inget ljud kom, så jag öppnade blixtlåset på baksidan där batteriluckan finns, när den öppnades fanns det en påse i den. Samtidigt ringde telefonen, det var chefen.
- Hej, det är Svanström, jag ville bara berömma dig för avtalet du gjort, är det bra annars?
- Eh, ja det är det, jag är bara lite trött nu så här sent på kvällen, och så fick jag inte sova så bra i natt, i stugan du vet.
- Ja, det är klart, har du batterier till teddybjörnen? i min fanns det inga.
- Nej, inte i min heller, men jag hittade en påse i den istället för batterier.
- När jag kommer och hämtar dig i morgon, ska du ta med den påsen till mig.
- Vad är det för något?
- Ge mig bara påsen imorgon, så ska allt gå bra, hej då.
Nästa morgon kom chefen med bilen till min lägenhet och hämtade mig. Jag hade med mig påsen och gav den till honom, sedan åkte vi till vårt jobb. Det var mörkt när vi kom in på kontoret, och plötsligt tändes ljuset…
- Grattis på födelsedagen! ropade alla som arbetade på kontoret.
Jag blev väldigt överraskad av det hela, och fick sätta mig ner på en stol. Jag hade helt glömt bort att det var min födelsedag, för att allt det konstiga som har hänt under dagarna innan det här hände. Min chef förklarade för mig att det bara har varit ett stort skämt, och att det inte fanns något att oroa sig för. Påsen med vitt pulver innehöll vanligt druvsocker till kaffet och grottan under huset i skogen var en källare som skulle användas som skyddsrum, om det skulle hända någonting som till exempel i oväder som åska eller snöstorm. Jag sa till chefen att jag tyckte det var en bra födelsedags överraskning.
Sedan efter jobbet fram mot kvällen när jag åkte hem på egen hand, funderade jag över om det verkligen bara var ett stort skämt, som chefen sa till mig. Det märkliga var att ingen annan av de som jobbade på kontoret sa någonting om något sådant, det var bara chefen. När jag sa till de andra där att det var en bra överraskning, verkade det som att de trodde att jag menade när jag kom in på kontoret. Det är nog bara jag som inbillar mig, tänkte jag. Om det inte skulle vara något skämt, så tror jag inte att min chef skulle göra något sådant, som att smuggla narkotika i teddybjörnar. Jag har arbetat för honom i fem år nu, fast man vet ju aldrig…

Skriven av: Christer Mattsson

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?

Snabba insättningar med Visa och Mastercard - casino med kortbetalning utan svensk licens!

Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Fredrik Trulsson

Inga stordåd, böcker, eller barn, men förhoppningsvis ett gott hjärta och en någorlunda intakt ryggrad. Allt gott till er alla som besökt, läst och övertygat mig! Är du mer nyfiken, samt modig,…

Fredrik Trulsson

På andra plats denna veckan: Anders Berggren