Publicerat
Kategori: Novell

Det som har varit

Det var inte så länge sedan. Ungefär fyra och en halv månad sen. Fyra och en halv månad sen var det som hon stod där i februarikylan och såg ut över staden, blinkade och bet sig i läppen. Frågade om han kanske ville vara ihop med henne. Och ja, det ville han. Ett enkelt kort ja. Ett enda ord på två bokstäver gjorde henne lycklig, så lycklig. Det var som en överenskommelse. De sa inget till någon mer än nära kompisar, och det var deras egen lilla hemlighet. Ingen annan fick veta. De levde i sin egen värld där det bara var de.

Dagar blir till veckor, veckor till månader. Dagarna med honom var en dröm, underbara och omväxlande. Livet fick ett gyllene skimmer, en smal guldkant, bara av att se hans ansikte och leende fick hon själv ett leende på läpparna. Varje ord, varje komplimang, varje smekning och beröring blev till en skatt, varje sekund i ahns närhet blev en dröm av lycka och kärlek.
Och fyra månader gick. En måndag sa han jag älskar dig. Och sju dagar senare kom sms:et...jag vill inte vara ihop med dig mer.

En svart sorg la sig över hennes hjärta, svepte in henne i gråtens och förtvivlans mörka tysta värld, där inget annat än dystra sorger fanns. En kort stund. Vad hade hänt, hur kunde det gå så fort. Vad hade hon gjort för fel?

Nu hade tolv timmar gått. Morgon. Grått gryningsljus, någonting hade väckt henne. Hon stirrade ut på världen som låg stum och kall, sommargrön utanför fönstret. Kanske var det ändå bäst. Sorgset strök hon med två fingrar över sina läppar, precis som han hade gjort. Blundade. Han hade varit där, men nu var han långt borta. Hon skulle aldrig stå ut.

Redan nästa dag skrev hon tillbaka...klart att jag blir ledsen, men jag har dig hellre som vän än som total fiende. Han svarade aldrig. Men ändå visste hon att det kanske aldrig hade kunnat bli något. Egentligen. Det hade han ju bevisat, skrivit. Men det var någonting som hade varit.

Tyst satte hon sig i fåtöljen. Ringde upp en nära killkompis och berättade lugnt och sakligt hur det var. Men är du inte ledsen då? Ni hade det ju så bra, det sa du ju när du ringde igår. Klart hon var ledsen. Men det är det som har varit...Nu får jag helt enkelt börja se framåt.



Tänkte bara säga att det här har hänt mig. Han skrev ett sms...det är så lågt det kan bli. Men innerst inne vet jag att ingen av oss hade fixat det ansikte mot ansikte...det hade helt enkelt inte gått.

Skriven av: Katja

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?

Snabba insättningar med Visa och Mastercard - casino med kortbetalning utan svensk licens!

Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Fredrik Trulsson

Inga stordåd, böcker, eller barn, men förhoppningsvis ett gott hjärta och en någorlunda intakt ryggrad. Allt gott till er alla som besökt, läst och övertygat mig! Är du mer nyfiken, samt modig,…

Fredrik Trulsson

På andra plats denna veckan: Anders Berggren