Publicerat
Kategori: Novell

Du sade Nej

Du var så speciell för mig. Du lyste upp min vardag, gav mig livsmotiv. Det kunde vara en kall och regnig höstdag, jag kunde vara både genomfrusen och dyngsur och allt kunde se hopplöst ut på något annat sätt. Jag behövde ändå bara få syn på dig, så smälte jag ihop till en hög av bara känslor. Så fort du tittade på mig befann jag mig i sjunde himlen. Så var det bara, det fanns inget att göra åt det och jag ville inte heller bli av med det. Du var det enda jag levde för, det som höll mig vid liv var hoppet om att det kunde bli vi en dag.

Älskar jag honom?

Jag kunde ligga vaken långt in på nätterna och fråga mig den frågan. Älskar jag honom? Älskar jag verkligen dig? Och jag gick igenom alla tecken på kärlek jag någonsin hört, och alla stämde. Svaret blev alltid detsamma: Ja, jag älskar honom. Och jag visste att någon gång skulle jag våga fråga chans. För min kärlek till dig var så pass intensiv att, tänkte jag, att Gud inte skulle kunna vara så grym att han lät dig svara nej.

Varje morgon var min första tanke: I dag ska jag fråga chans. Men när jag gick till telefonen just innan jag skulle gå till skolan tänkte jag: Jag kan lika gärna säga det i skolan. Vem vet, han kanske inte är på gott humör på mornarna. Men när jag såg dig i skolan tänkte jag: Jag ska inte störa honom, jag kan ringa ikväll istället. Men när jag mötte dig på chatten eller tänkte ringa på kvällen blev jag nervös och tänkte: Chansen kommer nog tillbaka, jag behöver ju inte fråga just i dag. Så höll jag på dag ut och dag in. Och varje dag värmde du min själ. Jag hoppades så intensivt att vi skulle bli tillsammans en dag att jag trodde att jag kunde styra dig med min viljestyrka.

Så kom den dagen då jag äntligen vågade fråga. Förmiddagen var den värsta i hela mitt liv. Jag hade bestämt mig för att fråga i skolan, men när jag såg honom på lunchrasten ångrade jag mig genast. Nu insåg jag plötsligt att alla mina tidigare undanflykter berott på att jag inte vågade. Egentligen var det så dags att komma på det nu, jag hade ju bestämt mig för att fråga. Men det kändes ändå som om jag skulle vändas utochin.
Jag gick fram till dig. Hur mycket ville jag inte att du skulle svara ja. Helst ville jag springa, men det var inte tid till det nu. Försiktigt stammade jag fram frågan. Det var tyst ett par långa sekunder, och sedan sade du det. Ett enda ord som kom att krossa hela mitt hjärta. Ett ord, på bara tre bokstäver. NEJ.

Älskade jag verkligen dig?

Den frågan frågar jag mig fortfarande. Älskade jag dig? Och jag får fortfarande samma svar: Ja, jag gjorde nog det. Men inte nu längre, jag har slutat älska dig, mitt hjärta är lagat igen. Och jag är mer försiktig nu. Jag försöker att förbereda mig på ett nej om jag frågar någon, inte på ett ja som jag gjorde då. Man ska aldrig ta något för givet, ju mer man gör det desto större blir besvikelsen.

Skriven av: Rebecca Staffas

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?

Snabba insättningar med Visa och Mastercard - casino med kortbetalning utan svensk licens!

Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Fredrik Trulsson

Inga stordåd, böcker, eller barn, men förhoppningsvis ett gott hjärta och en någorlunda intakt ryggrad. Allt gott till er alla som besökt, läst och övertygat mig! Är du mer nyfiken, samt modig,…

Fredrik Trulsson

På andra plats denna veckan: Anders Berggren