Electric Stars part 1

Chloe Pedersson, 2015-07-25

Jag sitter lutad, nästan på huk, mot väggen utanför Konsum och tar ett bloss på min cigarett.
Från ingenstans dyker Angela, min vän och medarbetare, plötsligt upp och ser mig rakt i ögonen.
Hon viftar med sitt långa, blonda hår och blinkar med sina mörkbruna ögon mot mig.
”Bjuder du?”, frågar hon, och jag ger henne en cigg
”Ja, visst. Här. Men du behöver inte köra flörtposen på mig, Ange.”
”Sant, haha. Tack”, säger hon och glider ner bredvid mig. ”Fan vad jag hatar att jobba i kassan. Fast jag är glad att du också jobbar här.”
”Ah men tack för den!”, utbrister jag och börjar skratta.
”Sorry”, svarar hon. ”Men du måste medge att helvetet är en trevligare plats att befinna sig på när man har en vän med sig”
”Ja, det kan jag hålla med om. Dock skulle jag inte önska detta för min värsta fiende. Seriöst, min rygg!”
Angie fnissar lite men nickar och tar ett djupt bloss på sin cigg.
När vi rökt upp går vi in igen, Angela sätter sig i kassan och jag fortsätter stapla burkar med soppa.
När konsum stänger vid tio är jag så lättad att jag skulle kunna brista ut i gråt.
Detta var inte vad jag hade tänkt mig när jag gick ur media ett par år sedan.
”Chloe! Vill du följa med hem?”, ropar någon precis när jag går ut genom dörrarna från mitt arbete och jag hoppar nästan till, svänger runt.
Angela springer ikapp mig och lägger en hand på min axel.
”Jag ska ha en liten fest ikväll.”, säger hon. ”Vill du komma?”
Jag stirrar på henne två sekunder, försöker processa det hon säger.
”Eeeh.”, hör jag mig själv säga. ”Jag har ingen alkohol.”
”Det är lugnt. Jag har så det räcker åt oss båda om du hänger på. Jag tror du skulle gilla det.”
Jag tänker efter. Det var evigheter sedan jag hittade på något överhuvudtaget. Det är kanske dags att jag socialiserar mig.
”Ah men..aa, okej.”, svarar jag. ”Visst.”
”Nice! Kom, jag har bilen här borta.”
Angela kör en gammal grön volvo 850 och på vägen hämtar vi upp tre av hennes vänner, Elsa, Erik och Lily.
Det tar inte lång tid innan vi parkerar bilen på den gemensamma parkeringen och går upp till henne.
Angie bor i en välstädad tvåa på sjunde våningen i ett lägenhetshus på Tureborg med en fin inglasad balkong med två katter, Lilith och Theo.
Jag har aldrig varit hos henne förut eller träffat hennes vänner så det är lite spännande, och vi hann knappt presentera oss i bilen så efter vi tagit av oss skorna, försett oss med varsin öl och slagit oss ner i soffan föreslår Angela att vi ska gå varvet runt och berätta lite om oss själva innan de andra kommer.
”De kommer ett par till men ni fyra är mina närmsta så det skulle vara kul om ni bara kände till varandra lite smått innan.”
Erik, en väldigt, i brist på bättre ord, vacker, mörkhyad kille erbjuder sig att börja.
”Så, jag heter Erik. Haha, jag vet, Erik kanske inte ser ut att vara ett särskilt passande namn på en kille som mig..”
Jag antar att han menar att det är ett väldigt svenskt namn.
”Men, jag är tredje generationen, och mina föräldrar älskar knäppa svenska saker. Fast jag är uppvuxen med historier från Kenya. Mina farföräldrar bidrar verkligen med saker från den sidan av mig. Så jag är en kille som är en mix av allt som skumma svenskar skulle kunna hitta på och det fantastiska Kenya. Jag älskar tv-spel, särskilt skräck, rollspel och fps. Jag är bra på att laga mat, rita och festa.”
Han skrattar till, rättar till sin mörkblåa skjorta och jag finner mig själv med ett leende på läpparna.
Den här killen är hur skön som helst, jag älskar också tv-spel, och jag finner det intressant att han har historier om Kenya. Jag undrar om han varit där.
Elsa, med sitt axellånga, svarta hår och mörkt sminkade ögon ler också.
Hon har en röd, knälång klänning med svart tyll på sig och gråa strumpbyxor.
”Erik, du är så go!”, utbrister hon. ”Om du var klar kan jag fortsätta?”
”Yep. Jag tror det var allt för tillfället.”
”Okej. Så.. Elsa Melander..Gillar Anime, musik, serier..undrar ni vilka får ni fråga, ehe. Jobbar i en skivbutik i Göteborg, så jag pendlar. Bor på skogslyckan med min hund Light, en Saluki, och min pojkvän, Johannes, han kommer sen. Jag tror det var allt just nu.”
Jag har koncentrerat mig så hårt på Erik och Elsa att jag inte ens lagt märke till Lily förrän allas blickar riktas mot henne, i väntan på att hon ska berätta om sig själv.
Det går upp för mig att jag aldrig sett någon så vacker förut.
”Oj, haha, är det jag nu?”, säger hon lite osäkert.
Hennes röst är som en porlande bäck, den flyter genom mig som en varm flod.
Jag kan inte riktigt sätta fingret på Lily.
Hon är asiat, men har färgat det svarta håret silvrigt. Det rinner ned längs hennes axlar, bröst och rygg, når henne till svanken. Hon är klädd i svarta stuprörsjeans och ett stort, vitt linne med Mötley Crüe-tryck.
Hon är så sexig att mitt hjärta rusar i min bröstkorg.
”Jag heter Lily Yen, och till skillnad från Erik är jag bara andra generation, vad fan det nu betyder.”
Hon låter inte längre osäker, och Erik puttar till henne i sidan och skrattar till.
”Betyder det att dina föräldrar är sådana där kineser som kom hit, utan att kunna språket men som kämpade sig upp i samhället och nu måste du typ bli läkare?”, skojar han.
”Typ.”, svarar hon allvarligt, men sen flinar hon. ”Haha nej, jag ska bli fotograf och det vet dom, och dom är OK med det. Och jag är japan, förresten. Och jag älskar också tv-spel, och Anime, och musik. Vi får prata sen, Elsa, se om vi har några gemensamt. Jag gissar på att du döpt din hund efter Light Yagami i Deathnote? Jag älskar Deathnote. Jag hade en fågel som jag kallade för Shinigami, vilket betyder dödsgud på Japanska, men den dog. Vet inte vad jag ska tycka om det, känns lite bakvänt, eller vad säger ni?”
Alla skrattar, jag tar en klunk av min öl och vilar ögonen på den blivande fotografen Lily Yen med det långa, silvriga håret och den porlande rösten.
”Jag bor i stan, typ. Gillar även att skriva och måla, men mest för kul. Är bi, tror jag. Vem fan vet? Jag bara följer livet som det går, förstår ni? Så, ja, din tur, tjejen.”
Hon nickar åt mitt håll.
Jag dricker upp den sista klunken öl och ställer burken på bordet.
”Jag är Chloe, har ett trist jobb på konsum. Eh, jag är lite som ni då, tv-spel är typ mitt liv. Favoriterna är Silent Hill, Resident Evil, F.E.A.R. och Life is strange. Men jag gillar även spel som Skyrim, Tomb Raider och Heavy Rain. Plus så många mer såklart. Om jag skulle beskriva mitt liv med tre ord så vore det nog; gamer, arbetsmyra, eremit. This is waaaaaay out of my comfortzone. Men jag är glad att jag är här dock..”
”Nice!”, utbrister Erik. ”Älskar din spelsmak! Vi måste spela någon dag!”
Jag stirrar på honom några sekunder, han bara ler ett stort, vitt leende.
”Om du vill?”, lägger han till.
Jag tvingar min hjärna att skärpa till sig.
”Ja. Ja visst det vore jätteroligt.”
”Ey, räkna in mig. Vi kan ha spelkväll.”, säger Lily. ”Jag kan ta med lite gräs om ni vill.”
Mitt hjärta slår ett extraslag igen.
En spelkväll med Erik som plötsligt inräknar Lily, min värld känns plötsligt så mycket större än soppburkar på Konsum och min tvåa på skogslyckan.
”När då?”, frågar jag.
”Imorgon? Kan ni då?”
Imorgon är lördag, jag är ledig och jag har inget inplanerat.
”Jag kan.”, svarar jag.
”Jag med”, säger Lily. ”Vem ska vi vara hos? Verkar som om alla har konsoler.”
Vi ser oss omkring, bestämmer tillslut att vi ska vara hos mig, hur i helvete det gick till vet jag inte.
”Ska jag ta med gräs?”, frågar Lily.
”Jag röker egentligen inte”, säger jag. ”Men en gång kan väl vara kul. Eller, Erik?”
Han är på väg ut i köket men gör tummen upp.
Det ringer på dörren och Angela flyger upp ur soffan.
”Nu kommer det folk! Chloe, det finns vodka och öl i kylen, det är bara att ta.”
Jag nickar och går också ut i köket, blandar en drink och skrattar åt en vits Erik drar.
Jag gillar verkligen dessa tre nya människor Angie presenterat mig för.
Eftersom det var ett tag sedan jag rökte går jag ut på Angelas balkong för att ta en cigg men springer in i Lily som precis tänder en Lucky Strike.
”Oj, hej..”, mumlar jag och rotar fram en cigarett.
”Eld?”, undrar Lily och jag lutar mig fram lite, låter henne tända ciggen.
”Tack..”
Hon ler och drar fingrarna genom sitt silvriga hårsvall.
Vi står där tysta en stund, drar djupa bloss på våra cigaretter.
”Det är kul att träffa er alla.”, säger Lily plötsligt. ”Jag har bara träffat Angs andra vänner. Dom är okej men jag har inget direkt gemensamt med dom förutom att vi festar liksom.”
Jag vet först inte vad jag ska säga, är först förvånad över att hon pratar med mig.
”Ehm. Ja, ja det är kul. Jag..jag träffar inte ofta folk. Jobbar mest, sen går jag hem till katterna och spelar..”, säger jag tillslut, och känner mig som världens största tönt. Fan, varför har jag inget intressantare att säga.
Är jag så tråkig?
”Katter? Vad heter dom?”
”Dahlia Gillespie och Scarlet Bennett..”
”Ah, Silent Hill. Underbart. Fan vad coolt. Har du någon bild?”
Jag känner mig lite förvirrad, är hon verkligen intresserad?
Jag tar upp telefonen och letar upp en bild där båda katterna ligger ihoprullade tillsammans men tittar in i kameran.
”Åh fan, titta där. Vad fina. Jag älskar katter. Är dom sociala? Jag menar, kommer dom vara gosiga imorgon?”
Hon ser rätt in i mina ögon, hennes är så mörkt bruna att dom ser svarta ut jämfört med mina isblåa.
Dom är väldigt fängslande och jag glömmer nästan bort att svara.
”Ja, dom gillar nya människor. Och du har skön energi, dom kommer gilla dig.”
Det går upp för mig vad jag precis sa.
Skön energi?
Seriöst, Chloe, seriöst?
Men Lily verkar inte tycka att jag sagt något konstigt.
Inifrån lägenheten börjar Eminems Berzerk dunka på hög volym.
Det känns som om väggarna rör sig i takt med musiken.
”Shit, nu drar det igång.”, säger Lily. ”Innan vi går in, vill du dela på en halv spliff? Jag har lite svårt för folkmassor och kan behöva lugnet.”
Jag blir lite förvånad, hon verkar så samlad och chill liksom.
”Ah, visst.”, svarar jag, lycklig över att få spendera en stund till med Lily.
Hon tänder den, drar två bloss och ger mig den.
Lite osäker tar jag ett djupt bloss, håller in en stund och andas ut.
Det var längesen jag rökte på, säkert tre år sedan.
Precis när vi fimpar spliffen ändras musiken i lägenheten, Mötley Crües White Trash Circus börjar spela.
Lily reagerar.
”Ah, detta börjar likna något! Jag älskar Mötley Crüe!”
Hon tar ett grepp om min handled om börjar röra på sig till musiken, jag finner hennes kroppsrörelser förföriska.
Samtidigt går rökat upp i huvudet och allt runt omkring mig känns luddigt och går fruktansvärt sakta.
”Gött röka, eller hur.”, skrattar Lily och släpper taget om mig.
När hon gör det känns det som om jag ska tappa taget om golvet, som om tyngdlagen ska sluta gälla och jag ska falla ut i universum.
”Nej, släpp inte..”, viskar jag.
Jag vet inte om det var för att hon hörde mig, eller för att hon fick tanken själv, men Lily rör vid mig igen, tar min hand och drar med mig in i lägenheten.
Hennes hand är sval i min och jag hoppas att hon aldrig ska släppa.
Vi sätter oss i soffan, bredvid varandra, och våra axlar vidrörs.
Hon släpper mig först när hon sträcker sig efter sin öl.
Angies lägenhet är full med folk, minst 10 personer har dykt upp sen jag gick ut på balkongen.
Några dansar till Looks That Kill, vissa är i köket och sen är det jag, Lily och någon tjej som heter Amanda som sitter i soffan och chillar.
Allt känns fortfarande fluffigt och segt och jag vet inte riktigt vad vi pratar med Amanda om men vi skrattar mycket.
Våra kroppar råkar röra vid varandra hela tiden och det känns som elektricitet mellan oss, men jag vet inte om Lily känner samma sak.
Men det kan väl inte bara vara jag som känner såhär, med blixtar som skjuter fram och tillbaka?

Författare:

Publicerat

Dela: