En berättelse i två delar...

Detta är berättelsen om en ”pojke” och en ”flicka”...

...här satt dom igen, det var ett tag sedan sist. Man kan se i deras ögon att dom båda saknat det här, men kanske på olika vis. Det var nu ett år sedan sist, ett år sedan dom utbytte tankar och blickar med varandra, öga mot öga..tiden hade gått snabbare än väntat och nu var tiden inne att ta upp det man hade missat.
Det finns ingen bättre att filosofera med, det finns ingen bättre att utbyta tankar
med, det som är så bra är att man aldrig blir dömd för det man tycker, dom ligger på samma våglängd, dom har länge undrat vad som höll dom isär.
Det var nog bara livets gång på något vis. När de först såg varandra på hörnet, såg hon annorlunda ut, hon var mognare, annan hårfärg och ett annat sätt. Hon var inte en flicka längre, hon var en kvinna..
Det var väl bara märkbart för honom då tiden gått isär, de kramade varandra och gick bestämt mot fiket, under gångsträckan dit, ställdes fråga på fråga, frän vardera part, de var båda nyfikna..såsom de en gång i tiden var, det hela kom tillbaka nu.

Hon berättade för honom på fiket att han såg annorlunda ut, han var mer vuxen, inte riktigt vad hon var van vid, hon sa till en början att hon hyste ”rädsla” för hans mognad..nog blev han rädd när de orden yttrades från henne..inte ska hon vara rädd för någon som vill stå henne nära..men tiden gick och de båda omsvärmades av tankar och funderingar, han tittade på henne när hon på sitt egna lilla vis åt den där stora kakan, hon hade några smulor i höger mungipa, han brydde sig inte om att säga till om det, det var gulligt och hon skulle säkert bara bli generad.
Han tänkte på tiden som varit, vad har han gjort under all denna tid?
Var han medveten om att han hade missat väldigt mycket?! Nu var det inte sådana tankar han hade i skallen, han var förtrollad, det är något med hennes ögon som är speciellt..dom är annorlunda, hennes pupiller är större än andras, och kontrasteras av en mängd olika färger som inte går att förklara, färgen på hennes ögon är en liten strimma utanför denna stora pupill som alltid iakttar och håller reda på vad som händer och sker, dom tittade båda på varann och han undrade vad hon kunde tänka på, vad hon undrade över, vad för hemligheter hon hade, för i hennes ögon fanns en hemlighet......

Skriven av: Robert