En dag som denna

En dag som denna

När Katta vaknade den morgonen ville hon dö. Munnen var snustorr och huvudet dunkade i takt med hjärtslagen. Ångesten smög sig försiktig fram när hon tänkte på gårdagen. Hon hade träffat en tjej på biblioteket och sedan följt henne ut. De hade träffat flera män som bjudit dem på drinkar av alla de slag. Sedan hade de gått till ett ställe för bara tjejer för att slippa alla efterhängsna män. De hade dansat och haft riktigt kul. De hade sex på damrummet (inte för att det fanns något herrum, men de kallade det så) hon var riktigt bra, hon hade nog bara legat med tjejer. När de kom ut från toaletten stötte de till en stor tjej med täckjacka. Katta bad så mycket om ursäkt men den stora tjejen verkade vara ute efter bråk. Hon kallade Katta för fitta och sedan var dem i varandras famnar. I en negativ mening alltså. De båda blev utkörda från krogen av en ännu större tjej som troligen var en slags vakt. På det sättet tappade hon bort tjejen hon kom dit med. Hon gick alldeles ensam till en närbelägen krog, tjejen hon bråkat med hade försvunnit illa kvickt när vakten hotat med att ringa polisen. På krogen var det sunkigt och hon hade inga pengar. Hon hittade en kille som bjöd henne på en drink. Han var medelålders och lönnfet och ägde en liten IT-firma en bit utanför stan. Samma man låg nu bredvid henne i sängen och snarkade. Hon sträckte på sig och gick upp. Det var kallt i rummet så hon tog täcket från honom och virade det runt sig. Han snörvlade till lite men som tur var vaknade han inte. På vägen till köket snubblade hon på en ölburk som fastade på hennes fot. Den var väl kvar från deras efterfest igår. Hon svor högt och sparkade i luften för att få bort ölburken som nu hade gått sönder och gjort ett litet sår i hennes lilltå. När hon tog bort den med handen rev hon upp såret och blodet strömmade ut. Hon svor ännu högre och gick till badrummet för att sätta på plåster på hennes upprivna tå.
- Har jag inte ens haft ork att köpa plåster? Sa hon lågt när hon upptäckta att det saknades plåster i badrumsskåpet. Hon tog en bit toapapper och virade runt lilltån för att i alla fall stoppa blödningen. Hon stödde sig på hälen när hon gick till köket för att koka kaffe. Hon öppnade kylskåpet för att se om det fanns något drickbart. Till hennes förvåning fanns nästan allt i drickväg kvar från det hon köpte igår. Maten åt dom upp igår natt. Chili con carne var verkligen utmärkt fyllekäk.
När hon satt vid köksbordet med kaffekoppen och ciggen hörde hon en mansröst bakom sig.
- Kan jag ta lite kaffe? Han log mot henne men vände snabbt huvudet när hon såg mot honom.
- Javisst, sa hon utan att titta på honom. Det var riktigt obehagligt att se på honom i nyktert tillstånd. Han satte sig bredvid henne och kollade ointresserat genom morgontidningen.
- Har du sovit gott? Sa hon bara för att bryta den obehagliga tystnaden.
- Jodå, vet du om att du pratar i sömnen? Frågade han och såg uppriktigt glad ut när hon tilltalade honom.
- Jo, jag har hört det förut, men jag har lite svårt att tro det. Hon stirrade ned i kaffekoppen och erbjöd honom juice med en tyst gest med handen. Han avböjde och fortsatte att ägna sig åt tidningen.
- Är du gift? Den här frågan hade plågat henne hela morgonen. Igår hade hon inte ens tänkt tanken och de hade aldrig kommit in på det ämnet.
Han såg förvånat på henne och log.
- Nej, inte för tillfället. Tror du verkligen att jag hade följt med dig hem om jag hade varit gift? Han såg nästan lite sårad ut nu.
- Jag ville bara veta, det är ju inte omöjligt. Hon tände en till cigg.
- Jag tror jag ska gå nu, hunden väntar på mig där hemma. Sa han och gick från köksbordet. Hon suckade lättat när hon hörde dörren smälla igen i hallen.
Hon fimpade ciggen och gick till badrummet för att ta en dusch. Det var skönt, nästan tröstande, att ta en dusch efter den svettiga natten.
När hon hade stigit ur duschen och klätt på sig jeans och T-shirt ringde hon sin mamma. Hon tittade ut genom fönstret, det hade redan blivit mörkt, klockan var inte ens fyra. En kvinnoröst svarade glatt:
- Ja, det är Elisabeth.
- Hej mamma, replikerade en inte lika glad Katta.
- Hej gumman. Hade du kul igår? Man kunde höra att hon höll på med annat i bakgrunden.
- Jag tappade bort henne, men innan det hade vi jätteroligt. Hon hade nästan glömt Emmy i all röra.
- Oj, det var synd, men kan du inte ringa henne då? Hon verkade sannerligen angelägen om att de skulle ses igen.
- Jag tror inte det är en så bra idé. Hon tänkte på hur Emmy skulle reagera när hon berättade att hon haft sex med en man nästan direkt efter de hade skiljts åt. Jag kommer till dig nu så kan jag förklara, sa hon efter ett djupt andetag.
- Ok, jag lagar lite extra mat. Hon la på innan Katta han att säga något.
Innan hon åkte till sin mamma stod hon ett tag framför hallspegeln och bara stirrade. De gamla, okända människorna på fotografierna stirrade tillbaka med stränga, svartvita ansikten. Hennes mamma hade berättat flera gånger vilka de var och vem de var släkt med, men hon hade glömt det för längesedan. Hon tog en taxi till sin mamma som bodde några kilometer bort, hon visste att det var slöseri med pengar men hon ville verkligen inte åka kommunalt tillsammans med andra människor en dag som denna.
Hennes mamma stod och lagade mat i köket när hon kom, hon hade känt matoset redan från trappan.
- Du ser inte glad ut, hände det något speciellt igår? Förutom att du tappade bort din flicka vill säga. Hur hände det förresten? Hon log mot Katta samtidigt som hon öppnade fönstret för att släppa ut stekoset.
- Jag blev utkastad från krogen vi var på, sen såg jag henne inte mer.
- Vad gjorde du sen då? Hon kunde nästan räkna ut vad Katta hade gjort men hon frågade ändå.
- Jag gick till en annan krog och sen gick jag hem med en man. Hon såg skamset på sin mamma.
- Ja, det kunde jag tänka mig. Vad hände med honom sedan då? Skickade du ut honom som vanligt? Hennes mamma såg anklagande mot henne.
- Jaa, jag vet inte varför men det var verkligen äcklande att titta på honom i morse. Jag ska aldrig göra om det igen. Jag vill ha ett riktigt förhållande nu. Hon var verkligen stolt över sin mamma som aldrig fick ångest för att hon drog med sig en man hem.
- Ja, det är bra, men så där säger du varenda gång. Men något i ditt ansikte får mig att tro att du åtminstone ska försöka den här gången.
Mamman hade rätt, det var det enda Katta hade tänkt på hela morgonen. Det livet hon hade nu började verkligen bli tröttsamt. Krogen nästan varje helg, aldrig några pengar och varje helg en ny kille eller tjej.
När hon och hennes mamma hade ätit åkte hon hem och satte sig i soffan och började läsa. Hon vred huvudet åt vänster och sneglade på telefonsvararen, ingen hade ringt idag heller. ”Varför köpte jag den där telefonsvararen överhuvudtaget” tänkte hon när hon försökte minnas senast lampan på maskinen hade blinkat.
Efter några timmar med boken gick hon och lade sig, hon funderade ett tag på att ringa Emmy men hon kunde inte drista sig att göra det. Det tog ett tag innan hon somnade, hon tänkte mycket på vad som hänt idag och vad hon kommit fram till. Vid två-tiden hade hon redan somnat.


Anna Johansson

Skriven av: Anna Johansson