Publicerat
Kategori: Novell

En docka och en vän

- Nej men.... Vad är det här? Undrade min kompis Veronica och stannade.
Jag sprng fram till henne och stod vid henne sida.
- Vad har du hitt.... Åååå...
Jag höll blicken fixerad vid den lilla saken vid golvet, den oerhört vackra saken.
- Wow, vilken docka, Mandy.
Jag nickade. Dockan var verkligen fin.
Den hade ljusbrunt hår, bruna ögon och röda läppar. Läpparna log inte och ögonen var livlösa.
Men trots att dockan såg lite kuslig ut var den oerhört vacker. Så fin... Så mystisk.
- Jag vill ha den! skrek Veronica.
Men jag ryckte mig åt dockan och tog den före henne.
- Hon är min nu, sa jag enkelt.
- Ååå! grymtade Veronica. Det är inte sant! Jag hittade henne! Hon är min. Ge hit!
Det är en anledning varför jag och Vernoica är vänner och inte bästisar. Vi är olika och kan bara vara sams i tre dagar högst.
Jag sirrar på henne med uppspärrade blåa ögon och oskyldig, oskudsfull och sötlite bejdande blick.
- Men kan inte jag få henne?
- Nej. sa Verri bestämt.
- Joo... Men snälla. Bara i några dagar då? Snälla söta lilla....?
- Okej då, suckade Verri. Men bara i en vecka, Mandy.
Jag trutar surt med munnen men känner mig ändå nöjd.
Jag tar ett astare tag om dockan och kramar henne hårt.
- Vi går tillbaka nu, föreslår jag.
- Nej. Vänta, sa Verri. Det är en lapp!
Jag böjer mig över henne. Mycket riktigt är det en lapp liggande på marken.
Den är svart och brun och full med gegga. Men en gång för ett tag se har den varit vit, det syns tydligt.
- '' När du Jenni tar i handen, finns du mitt i branden, du kan inte göra dej av med henne, om du inte kommer på lösningen för förbannelsen denne. ''. Here gud, Mandy!
Jag tror inte på förbannelser, och jag är inte oroad.
- Släpp loss, Verri, skrattar jag. Visst var det en kul rim?
Veronica drar på munnen och nickar.
Jag vet vad hon vill. Gå tillbaka.
Jag tar hennes arm som om vi vore bästa vänner och leder henne tillbaka. I ena handen har jag hennes hans och i andra dockan.
- Hon heter Jenni, sa Verri efter ett tag.
Jag spärrade upp ögonen.
- Va? Hur vet du det? frågade jag.
- Det stod på lappen, förklarade Verri leende. Missade du något - igen?
Hon hade rätt, Verri lade märke till allting sedan hon hittat dockan medan jag missade allt. Det enda jag tänkte på var hur fortrollad jag var av det lilla dockansiktet.
Vi sprang tillbaka till Verris bästis Lucy.
En kort tjej med brunblont kortklippt hår och gröna ögon.
- Hejsan, Mandy... Ååååååå!
Lucy skrek till och hennes ögon var fixerad vi dockan.
- Vilken fin! skrek hon. Din lyckost, Mandy. Vart hittade du henne?
- a..., började jag men ble avbruten...
... Av Veronica.
- Jag hittade henne, log hon. Mandu blev grön av avund och rosa av kärlek och bönade och bad tills hon fick dockan av mig. Men bara för en vecka.
- Herre gud, Vernoica. Gud vilken ur du har - alltid!
Jag kände mig stört över vad som hände, varför Verri fick glänsa, varför hon hitade Jenni och inte jag. Men det ångrar jag nu.....

DAG ETT:
- Vad är sextiosju delat med sex?
Jag visste varet. Men jag räckte inte upp handen. Jag var så osäker.
I stället räckte Veronica upp handen. Men hur? Hon är kass på matte och brukar kolla svar från mig.
Hon rabblade upp svaret och jag märkte att det var prcis det jag hade tänkt på.
Verri såg lika chockad ut som jag kände mig. Men det var läraren mrs Heart också.
Och på modersmåls lektionen och på alla andra, räckte Verri upp handen och jag lät bli. Jag förstod ingenting. Varför var det så här?
Alla mina läraen: Mrs Heart, mrs Milky mr Shake och miss Liona var väldigt besvikna. Det lyste lång väg. Men jag förstod inte! Jag hade kunnat alla svaren, men det kunde Verri omöjligt gjort. Men ändå blev det så här... Konstigt.
DAG TVÅ:
Dockan är vacker som vanligt. Skönt med en Lördag men hade en mardröm där dockan bara log.... Jag slog pp ögonen, dockan satt på mitt skrivbord med ett leende på läpparna.
Det var hotfullt och skrämmande, det varade i fem sekunder, ja gnuggade ögonen och sedan var leendet borta.
Telefonen ringde.
- Hallå? sa jag i luren.
- Hej! Det är Verri, sa Veronica. Jag måste ber'tta något helt otroligt!
Nå, vad kunde vara värra än att Veronica var allas lärare nya favorit och att hon kommer få stipendiet nästa veckas Lördag.
- Vad? frågade jag trött.
- Jag hr vunnit på Lotto - och det var min första gång jag deltog!
Hon var överlycklig. Hon ville säkert att jag skulle bli grön av avund. Och hon hade ju lyckats.
- Grattis, sa jag och slängde på luren.
Jag kan riktigt höra hur Veronica skrattade.

DAG TRE:
Herre gud. Idag kom Verri hem. Hon är solbränd och har hur mycket pengar som helst.
Lyckans osthyvel!
DAG FYRA:
Nej jag står inte ut längre! Idag så blev jag kalald till expiditen när jag slutade skolan efter att ajg inte räckt upp handen och att Verri svarat rätt miljoner gånger.
- V är besvikna på dig, Mandy Wilkers, sa mrs Heart.
- Du skulle fått stipendiet men nu ska miss Shorttidhappy få den, 'r jag rädd.
Alla sa det till mig. Men det värsta var när jag kom och fann Jenni med dockan avhugget.
Jag började snyfta och föll på knä.
- Vad dem är elaka mot oss, viskade jag. Jag ska aldrig lämna tillbaka dig.
Då öppnade dockan munnen och skrattade.
Jag är inte säker på att det var inbillning?
DAG FEM:
Är sjuk och sover. Trodde att dagen skulle bli bra men det var så katastof!
Jag kände mig så rädd att jag nästan dog.
Sedan så klättrade jag från sängen och kände att jag vr sjuk.
Då stoppade mamma om mig och gick till jobbet.
Dockan stirrade hotfullt på mig.
Sedan satte hon sig upp och stå och gick mot mig.
Jag började skrika.
Dockan klättrade upp till soffan där jag låg och viskade om och om igen det värsta hon kunde säga: '' Veronica. Vronica. Veronica. ''
Orden kom kallt och hemskt och sedan plingade det på dörren. Dockan öppnade.
- Dörren var öppen, sa Verri och steg in. Krya på dig, Mand. Men se, det är ju Jenni.
- Mm, sa jag. Jg kn väl ha henne en vecka till?
- Visst, log Verri.
Hon tog upp dockan och inbillade jag mig eller drog den sig intill henne?
UUUUSCH!
DAG SEX.
Nej, det är så hemskt.
Vaknade av ett klirr och gick ut i köket.
Där blev jag klarvaken. Dockan satt mitt på bordet opch slängde runt tallrikar och vaser. Allt gick i kras.
- Nej, nej! SLUTA! skrek jag och gick fram och tog tag i dockan.
Plötsligt märkte jag att jag inte kom frammåt. Dockan slängde saker på golvet oh de flesta gick sönder. Jag kunde inget annat än att titta på.
Varför var dockan så elak?
Plötsligt växte dockan naglar och Jenni rev mig i halen... Blodet prutade...
Ja vaknade. Det hade varit en dröm. Men var det verkligen så?
Jag gick till spegeln och skrek till. Märken rån Jennis naglar fanns kvar men huset var i toppform.
DAG SJU:
Jag vet vad jag ska göra.
Jagr ingde till Veronica.
- Verri?
- Ja?
- Kom och hämta Jenni.
- Varför?
- Därför. Kom!
Veronica kom och satte sig ner.
- Ja misstänker att dockan ska tillhöra dig av någon anledning. Och jag hade rätt.
Veronica såg ut att vilja avbryta men jag hejdade henne.
- Jag hittade i en tidning två bästa kompisar, Jamie och Leyla. Leyla var alltid i skuggan av Jamie och en dag hittade Leyla en docka som alla var avundsjuka på. amie stal den i tystnad, men hennes tid blev plågsam. Hella tiden plågades hon och till slut så märkte hon att det var för att hon behöll dockan. Det var Leyla som hittade den, inte hon. Så hon grävde ner den i marken och tog självmord. Hon fick vila, jag tror inte på spöken och änglar. Men det är samma sak med dig, Verri. Dockan tillhör dig.
- Nej. Den tillhör Leyla, sa Verri bestämt. Vart blev hon begravd?
- Begravd? Hon lever ännu Det är det som är fantastiskt! utropade jag. Hon är hundrafyra år gammal och bor i munksnäs! Kom å sticker vi dit.
DAG ÅTTA:
- Tack, tjejer, suckade Leyla. Tack, tack.
Sedan somnade hon.
DAG NIO:
Jag är glad att vi lämnade tillbax dockan till Leyla. gör alla överlycklig.
DAG TIO:
'' Afton bladet:
Döda i går: Jessica Alba, Pter Morris Sanna Villa.
Döda i dag: Petra Senior. Linda Wilkersson. Leyla Mohavy.
Döda i frid: Jessica Alba. Ana Nicole Smith och Leyla Mohavy

Skriven av: Tamara Mäntyniemi 11 år

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?

Snabba insättningar med Visa och Mastercard - casino med kortbetalning utan svensk licens!

Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Fredrik Trulsson

Inga stordåd, böcker, eller barn, men förhoppningsvis ett gott hjärta och en någorlunda intakt ryggrad. Allt gott till er alla som besökt, läst och övertygat mig! Är du mer nyfiken, samt modig,…

Fredrik Trulsson

På andra plats denna veckan: Anders Berggren