En nära kärlek del 1













Jag satt vid skolbänken och hörde på lärarens snack om ”kristendomen”, i vanliga fal brukar jag orka med skolan. Jag vet inte vad som var fel, men jag antar att man börjar bli skoltrött nu när man är så nära slutet av året. Kajsa satt bredvid mig och antecknade, då kunde jag åtminstone skriva av henne sen.
”Slut för idag, men kom ihåg att vi ska ha prov nästa gång vi ses”, sa Kristin med ett leende.
Jag kom först ut ur klassrummet.
”Kajsa kan jag få prata med dig?” Frågade Kristin.
”Väntar du?” Undrade hon och tittade på mig.
”Visst, jag går till kafeterian.”
Kajsa försvann in i klassrummet igen, jag lämnade mina böcker och fortsatte till kafeterian. En av mina klasskompisar stod och degade bakom disken.
”Heej,”, sa jag och satte mig på en av barstolarna. ”Hur är läget?”
”Tja, det är bra! Själv då?” Frågade Jessica och log.
”Så där, jag är trött på skolan”, sa jag med en suck.
”Vad ska du göra idag då? Frågade hon.
”Ingen aning, själv då?” Svarade jag.
Hon sa att hon skulle träffa sin pojkvän och att de skulle gå och ta en fika på Chokladkoppen i stan.
”Vad lång tid det tog!” Sa jag när Kajsa kom tillbaka. ”Vad ville hon?”
”Hon var lite tveksam på vad jag skulle få för betyg så hon tipsade mig att göra bra ifrån mig på provet som vi ska ha på torsdag”, svarade hon.

Jag hängde med Kajsa hem efter skolan, hon bodde i en stor villa på Drottningholm. Vi satt inne på hennes rum och lyssnade på musik och pratade om killar.
”Kom igen, vem gillar du”, sa jag och log nyfiket mot henne.
”Ge dig”, sa hon och gjorde en ful min åt mig.
”Jag vet att du tycker om någon, Tillman? Kanske Johan, eller Viktor, Viktor är det, eller hur?”
Jag såg på henne att hon blev generad och ett stort leende smög sig fram över hennes läppar när jag sade hans namn.
”Viktor Strömstedt och Kajsa Andersson, varför inte?”
”Ja”, erkände hon till sist.
”Jag visste det!” Sa jag och kramade om henne.
”Du då, vem gillar du?”
”Ingen!” Svarade jag.
”Det måste finnas någon?” Sa hon envist.
”Inte för tillfället”, svarade jag och fnittrade till.
Mitt skratt smittade av sig på henne och vi började asgarva.
Jag tog bussen hem klockan halv åtta och när jag kom innanför dörren sparkade jag av mig skorna och hängde upp jeansjackan på en krok. Mamma och pappa satt i soffan och kollade på ”Djursjukhuset” på fyran. Jag slog mig ner i den svarta skinnfåtöljen och iakttog katten som skulle föda barn och ur henne kom fyra små becksvarta ungar, de var jättesöta.
”Varför har inte vi katt?” Frågade jag plötsligt.
”De hårar så förfärligt”, förklarade pappa.
”Fyller inte Linus år imorgon?” Undrade jag.
”Jo, vi är bjudna till honom på lördag”, svarade mamma. ”Vad tycker du att vi ska köpa till honom?”
”Inte vet jag, en ny säng kanske, hans är väl rätt liten, eller kanske en snygg bokhylla”, rekommenderade jag.
”Kanske det”, sa mamma.
”Finns det något att äta, jag är rätt hungrig”, frågade jag.
”Det står korv och makaroner i mikron som du kan värma”, svarade pappa.
Jag gick ut till köket och gjorde i ordning maten sedan satte jag mig vid köksbordet och kollade i aftonbladet som låg på bordet. När jag ätigt färdigt gick jag ut på toaletten och gjorde i ordning mig, borstade tänderna, tvättade bort sminket och kissade.

Jag satt inne på mitt rum och tittade på ett kort på när jag var liten, Linus som då var fyra år höll mig i sin famn, tänk att det var arton år sedan nu. Jag saknade min bror Linus, jag trodde aldrig jag skulle sakna honom så mycket när han flyttade efter allt han gjort mot mig, läst min dagbok, rotat bland mina papper efter kärleksbrev, sagt dumma saker och en eller två gånger slagit mig. Han hade bott hemifrån i snart två år, han fick en lägenhet från polishögskolan när han började studera där och nu för någon vecka sedan flyttade hans bästa polare in, jag har aldrig träffat honom tidigare men jag såg fram emot att få göra det på lördag. Jag ställde tillbaka fotot i bokhyllan och drog av mig kläderna och gick till sängs i bara trosorna, jag somnade fort och fridfull som vanligt.

Veckan gick fort och nu var det lördag, igår var jag med mamma och pappa på Mio möbler och köpte en ny bokhylla till Linus, den var svart så den skulle passa bra till hans mörkröda tapeter i vardagsrummet. Jag stod inne på mitt rum och ältade vad jag skulle ha på mig, jag visste att det bara var ett födelsedagskalas hemma hos min bror men jag ville ändå se bra ut. Jag tog på mig en svart kjol och en vit trekvartsärmad topp och på fötterna tog jag mina svarta högklackade sandaler. Det var vackert väder ute precis som alltid på Linus födelsedag.
När vi kom dit ringde mamma på dörren och efter en stund öppnade min storebror med ett leende på läpparna.
”Grattis gubben”, sa mamma och kramade om honom.
”Tack mamma”, sa han. ”Tja syrran och farsan.”
”Grattis”, sa jag och gav honom en liten kram.
Mamma och jag gick in till vardagsrummet och slog oss ner i den svarta skinnsoffan som stod på ena kortväggen. Han hade det prydigt och fint, i fönstret på sidan om oss stod massvis med fina gröna blommor. Jag kastade en blick på fotot som stod på teven, det var samma kort som jag setat och kollat på igår, jag log.
Efter en stund kom han ut med kaffe och et fat med kakor och efter kom pappa med en bricka med kaffekoppar och assietter.
”Kommer inte Mattias eller vad han hette?” Frågade mamma.
”Han har varit borta sedan imorse, men jag tror att han sa att han skulle hinna hem till den här tiden”, svarade han och just då hörde man att ytterdörren stängdes igen.
”Hej på er allihopa!” Sa han när han kom in till vardagsrummet. ”Det är jag som är Mattias!”
”Heej”, sa jag och kastade en lång blick på honom och ett leende spred sig över mina läppar när jag studerade snyggingen som stod i öppningen.
Jag kunde se att han tittade på mig och jag kunde inte låta bli att bli generad jag försökte dölja mig bakom glaset. Linus försvann ut till köket igen och efter en stund kom han ut med tårtan. Mattias slog sin ner bredvid mig för det var bara där det fanns plats.
Jag kunde knappt ta en tugga på min kaka för det kändes som att han tittade på mig, fast det gjorde han förmodligen inte, det var inbillning och det visste jag. Jag åt sakta och försiktigt upp tårtan utan och göra ett ända fel, allt måste ha sett perfekt och nästan snobbigt ut men jag ville inte göra bort mig när en sådan snygg kille satt bredvid mig. Nu tittade han på mig det kände jag, det pirrade i hela min kropp.
”Hur går det i plugget då?” Frågade Linus till sist.
”Det går väl bra!” Svarade jag. ”Hur går det på polisskolan då?”
”Framåt, jag hörde att du fått jobb på ett litet café, vad kul”, svarade han och log.
Mamma och pappa plockade av bordet och försvann ut till köket med disken så nu var jag ensam med brorsan och han snygging till polare.
”Ja, det ska bli kul och man tjänar rätt bra”, svarade jag.
”Vad bra, hur många veckor ska du jobba?”
”Fem”, svarade jag.
”Vad fint du har fått det här!” Ropade mamma från ett av sovrummen.
Linus svarade inte utan fortsatte att prata med mig, det var ju ett tag sedan som vi träffades. Mattias var tvungen att åka iväg igen han skulle hämta några grejer hos sina föräldrar.
”Vi ses väl”, sa han och tittade på mig. ”Hej då.”
”Ja, hej då”, sa jag och log.

Idag var det skolavslutning, jag och Kajsa satt vitklädda i kyrkan och hörde på rektorns och prästens tal.
”Har du träffat Viktor nåt i går?” Viskade jag.
”Nej, inte sedan du var hos din brorsa”, viskade hon tillbaka.
Vi skulle få gå fram till altaret och ta emot våra betyg, man fick gå fram en och en när ens namn blev uppropat. Jag låg ganska långt ner på listan så jag skulle få gå nästan sist, Kajsa gick fram och hämtade sitt betyg, när hon kom tillbaka öppnade hon det och kollade vad hon fick i religion, Kristin hade höjt henne från VG till MVG.
”Bra”, viskade jag och log.
”Alicia Österstrand”, Ropade rektorn.
Jag gick upp till altaret, tog mitt betyg och skakade rektorns hand. När jag skulle gå tillbaka kändes det som att hela kyrkan tittade på mig, det var pinsamt, jag satte mig bredvid Kajsa igen och rev upp kuvertet och tog fram det vita pappret. Jag hade blivit sänkt i religion från MVG till VG, precis tvärtom Kajsa, men det var inte så kontigt, jag hade inte lagt ner så mycket tid åt att träna till det senaste provet och jag hade heller inte räckt upp handen och svarat på frågor på länge. Fast annars hade jag bra betyg bara ett godkänt och två VG och resten var MVG.
”Du ska vara stolt över dig själv”, viskade Kajsa med ett fnitter.
”Du med!”
När vi kom ut ur kyrkan kramade vi om varandra, vi båda var glada över att det var sommar och att vi skulle få vara lediga i tolv veckor.
”Skogen blommar!” Utropade Kajsa med ett leende. ”Det är sommar.”
Jag bara log och andades in friskluften, när en studentvagn rullade förbi på gatan framför oss, det var Viktors och hans gäng. Han höll en öl i ena handen och sjöng.
”Kajsa, kom hit!” Ropade han.
Hon sprang ner till vägen och tog tag i hans ena hand, han kysste den. Jag log åt dem, de var så fina tillsammans och jag antar att det var den bästa början man kunde få på sitt sommarlov. Kajsa kom gående emot mig igen när han ropade efter henne. – Jag ringer dig ikväll!
”Han kysste mig på handen!” Sa hon panikslaget och hoppade upp och ner framför mig.
Jag såg på henne hur glad hon var, jag kramade om henne igen och sa: ja det gjorde han. Hon pussade mig på kinden och en tår rann ner för hennes kind.
”Jag är så lycklig!” Snyftade hon med ett stort leende.
”Jag med, för din skull”, sa jag och snyftandet smittade av sig. En tår rann ner för min kind.
Vi tog varandras händer och vandrade in till stan, vi hittade ett café som såg mysigt ut och gick in och beställde, jag tog två öl. Kajsa hade gått och satt sig på en fönster plats, jag ställde ner ölen på bordet och satte mig.
”Öl”, sa Kajsa och log.
”Jag tyckte att vi förtjänade det”, sa jag och log.
”Det har du rätt i”, sa hon och smuttade på ölen.
Vi pratade hon berättade hur det hade varit när hon träffade Viktor första gången och när dem träffades förra helgen, hon sa att han varit schysst och bjudigt henne på öl och vin, de hade setat hemma i hans soffa hela kvällen och kollat på film, när Viktor plötsligt lade armen om henne och pussade henne på kinden, mer hade inte hänt men hon hade gått därifrån lyckligast i hela världen, jag förstod henne.
Jag hade inte berättat något för henne om Mattias så jag tyckte att det var dags att göra det nu.
”Han är så snygg, han har ljust, rufsigt hår, mörka, vackra ögon, ljusa rufsiga ögonbryn och en schysst stjärt”, sa jag med ett sött leende.
”Det verkar perfekt!” Sa Kajsa och log. ”Vad är det som inte skulle funka?”
”Det är ju Linus bästa polare och det är det som känns konstigt, han bor ju till och med hemma hos min brorsa nu för tiden. Jag skulle känna mig som en tjuv!” Förklarade jag.
”Lägg av, vad då tjuv? Du sa ju att han tittat på dig!”
”Det behöver ju inte betyda något, men det kändes faktiskt som att han var intresserad. Jag vet inte vad jag menar med tjuv, föresten så är han fyra år äldre, det skulle inte funka!”
”Var inte så skeptisk, du har ju utseendet i alla fall.”
”Sluta, du gör mig generad, föresten så räcker inte alltid ett vackert utseende! ”Det kommer aldrig att bli något mellan mig och Mattias, punkt slut”, sa jag bestämt.
”Nu är du elak mot dig själv!” Utropade Kajsa.
Vi pratade inte mer om Mattias, helst ville jag glömma att jag sett honom men jag visste att jag inte kunde det för förr eller senare skulle jag träffa honom igen och få tillbaka alla tankar och fantasier som funnits i mitt hjärnsystem sedan jag träffade honom.
En snygg kille passerade vårt bord med två öl och längre bort slog han sig ner bredvid sin flickvän och hon fick en kyss.
”Varför är alla snygga killar upptagna?” Frågade jag.
”Jag vet inte, fast alla snygga killar är inte upptagna”, log hon och jag visste att hon syftade på Mattias.

När vi hade setat på fiket i över en timme reste vi på oss och gick därifrån. Vi kollade i skyltfönstrena för ingen av oss var sugna på att gå in och kolla.
”En sådan tröja vill jag ha!” Sa Kajsa och pekade på en svart tröja med luva som det stod ”Svea” på med stora vita bokstäver.
Vi tog bussen hem till Kajsa, vi satt inne på hennes rum och lyssnade på musik när hennes mobil ringde.
”Ja, det är Kajsa”, svarade hon.
”Tja, det är Viktor. Jag är på värsta studentfesten har du lust att komma, ta med dig Alicia också?” Frågade han och lät packad.
”Jag vet inte, vänta!” Har du lust att hänga med på fest?” Frågade hon och kollade på mig.
”Sure, är det Viktor?”
”Hmm.” Okej vi kommer du, vart är du någonstans?”
”Vasastan, det är en stor gul villa, med vita knutar. Ni hör musiken”, sa han och lade på.
”Han var aspackad!” Sa Kajsa och log.
”Och? Kom så drar vi!” Sa jag och reste mig upp och sprang ner för trappan. ”Kommer du eller?”
”JA!” Ropade hon och efter en stund kunde man höra hennes steg dåna i trappan.
”Vad är det med dig, ville du inte gå?” Frågade jag.
”Jo, men, äsch det var inget kom så sticker vi och har kul.”

När vi kom fram kunde man inte ta miste på huset som Viktor beskrivit, det fanns bara ett gult hus på hela området och folk stod överallt på gården och musiken spelades så att alla grannar säkert hörde. Flera stycken hejade på oss när vi gick mot ingången. Inne bland folkhavet hittade vi till slut Viktor, han stod med en stark öl i handen.
”Tja,” sa han och drog Kajsa in till sig och kysste henne på munnen. ”Bra att ni kunde komma! Nåt att dricka?”
”Jag kan ta ett glas starkbål”, svarade jag.
”Du då gumman!” Sa han och kramade om henne igen.
”Jag tar också det”, sa hon och smällde till honom på stjärten när han gick ut för att fixa i ordning till oss.
”Vem är det som bor i det här huset?” Frågade jag och kollade mig omkring.
”Ingen aning!” Svarade Kajsa och log.
”Två glas starkbål till damerna”, sa han och gav oss ett varsitt glas. ”Gör det något om jag lämnar er nu, ni kan ju se er omkring på gen hand och om du vill nåt gumman så är det bara att leta upp mig!” Sa han med ett leende.
Vi gick ut på baksidan.
”Tja, vart kommer ni ifrån då?” Frågade en kille med kort brunt hår och höll en cigarett mot munnen.
”Gamla stan och hon från Drottningholm”, svarade jag och log.
”Jaså, Rika?”
”Det har jag inte sagt!” Svarade jag. ”Du då, vart bor du?”
”Södermalm”, svarade han. ”Känner du han som bor här eller?” Frågade han.
”Nej, jag har ingen aning om vem det är!” Sa jag. ”Vet du?”
”Nope”, svarade han. ”Jag tror nog att det är rätt många här som inte har någon aning om det, alla studenter från stan verkade vara välkomna, har ni också tagit studenten eller?”
”Nej, vi har ett år kvar!” Du då?
”Jag slutade förra året, men hängde med en polare som slutade idag”, svarade han.
Plötsligt fick jag en hård smisk på stjärten och ett garv hördes när jag vände mig om.
”Idiot!!” Ropade jag.
”Snygg stjärt!” Ropade han tillbaka.
”Du, jag går och kollar vad Viktor gör, är det okej?” Frågade Kajsa.
”Visst.”
Killen som jag snackade med hette Dennis, han hade ett bra utseende men verkade rätt blåst, hans polare kom och drog med honom bort ut på den enorma gräsmattan. Jag gick in igen och försökte ragga upp någon annan som jag kunde snacka med. Jag gick ut till köket och blandade i ordning en grogg med Coca Cola.
”Läget?” Frågade en kille som stod bredvid mig och knäppte upp en starköl.
”Bra, själv då?” Svarade jag.
”Det är okej. Vad heter du då?” Frågade han och studerade mig från topp till tå.
”Alicia”, svarade jag. ”Själv då?”
”Ovanligt namn, fast det passar på dig!” Sa han med ett flörtigt leende. ”Jag heter Martin”, sa han och skakade min hand.
”Tack!” Sa jag och log sött.
”Är du här ensam?” Frågade han.
”Nej, men min kompis gick för att leta upp sin pojkvän, så jag minglar runt på egen hand!” Svarade jag och tog en klunk av groggen. ”Själv då, vart är dina polare?”
”Varstans!” Svarade han.
”Okej! Hur gammal är du?”
”Oh, 20, själv då?” Svarade han och log charmigt mot mig.
”18”, svarade jag.
”Är du en student, eller?”
”Nej inte förrän nästa år!” Svarade jag.
”Okej, har du lust att gå ut och sätta dig, det är så mycket musik här!” Sa han och log.
”Visst.”
Martin drog med mig ut, det var tomt i hammocken så vi slog oss ner där. Martin såg bra ut och verkade vara rätt intelligent och det gillar jag killar som vet vad dem vill.
”Jobbar du?” Frågade jag.
”Ja tillfälligt i lekrummet på Ikea”, svarade han och log sött.
”Vad kul, gillar du barn?” Sa jag med ett fnitter.
”Jepp, det är roligt att jobba med barn i alla fall, de kan vara så underliga.”
”Hmm, verkligen”, sa jag med ett leende.
Jag gillade Martin det kändes i hela kroppen, jag kände inget kärleks pirr men det kanske inte behövdes.
Det började bli kväll och party belysningen tändes utomhus, jag hade börjat bli lite små full, fast jag satt fortfarande och snackade med Martin, han var också en aning berusad, men det gjorde bara det hela roligare. Vi skrattade oss igenom kvällen och när vi skulle skiljas åt kysste han mig, jag log stort och tog bussen hem med ett leende. Vi hade bytt telefonnummer så vi skulle säkert fortsätta att hålla kontakten.
a Molin 030723

Författare:

Publicerat

Dela: