En sommarnatt

En sommarnatt

Han seglade steward i en bananbåt. De hade träffats en underbar sommarkväll i Varberg. Bägge hade haft samma ide.´ De ville bort från staden en weekend och som av en tillfällighet hade båda valt att resa ner till Varberg.

Som om det inte varit nog, hade de också hamnat på samma hotell i den lilla sommar-
staden.

Är man i Varberg en sommarkväll och tänker gå ut, ja, då går man till socitetsrest-
aurangen. Bägge hade fått samma råd. Det hade blivit en kanonkväll. Bra musik, mycket folk och en alldeles fantastisk stämning i den sekelgamla träbyggnaden.

I musikpaviljongen, i den vackra parken utanför restaurangbyggnaden spelade en promenadorkester. När det kända dansbandet tog en välförtjänt paus inne i restaurangen hade hon gått ut i den ljumma sommarkvällen och slagit sig ner på en av bänkarna nedanför musikestraden. Där, på den vitmålade bänken hade de träffats.

Orkestern hade spelat ' Bayersk Polka ' och hon hade smålett för sig själv när hon erinrat sig sin pappas övningar hemma i köket. Trombonisten där uppe på estraden var duktig. Trippeltungan satt perfekt, just där den skulle.

Mitt under den välförtjänta applåden hade han försynt slagit sig ner på bänken, bredvid henne. Försiktigt hade hon sneglat på honom. Han verkade att vara i samma ålder som hon själv, välklädd i snygg blå sommarkavaj och ljusa byxor. Han såg trevlig ut. - Får jag slå mig ner? - Javisst! Varsågod,svarade hon och noterade hans artiga sätt.

Sedan hade allt gått av sig själv. När dansbandet startat upp efter pausen hade de tillsammans återvänt in i restaurangen och han flyttat över till hennes bord. Han beställde in drinkar till dem bägge och de presenterade sig för varandra.

Han dansade bra och hade kvällen varit lyckad innan så var den i det närmaste perfekt nu. Hon njöt av att dansa med honom. Han luktade gott och hon kände att han tände henne.

' Kvällens sista dans ' annonserades så småningom ut från musikestraden och han såg frågande på henne. Hon nickade och de återvände ut på dansgolvet. Som sig bör slutade danskvällen med en tryckare och de klängde sig fast vid varandra som endast två nyförälskade kan göra. Hon kände hans hårda kropp mot sin, åtrån skjölde över henne och hon pressade sig intill honom. När musiken tonade bort släppte de motvilligt tagen om varandra. Varm och röd i ansiktet, log hon mot honom. - Väntar du utanför garderoben medan jag pudrar näsan? - Ja, vad tror du, skojade han? Du får väl se. Skynda dig!

Den sammetsmjuka, ljusa sommarnatten var underbar. De njöt av tystnaden och stillheten. Endast några måsars hesa klaganden kunde höras när de tätt, tätt tillsammans, sakta promenerade runt den gamla fästningens enorma granitmurar. Hon kunde känna värmen från hans kropp och plötsligt stannade de och kysstes. Hon kunde inte låta bli, utan pressade sin kropp upp mot hans, och hon kände hur hans trånad växte och heta, runda ord, ville plötsligt bubbla fram från hennes hungriga läppar. Hon ville ha honom!

De fick bråttom tillbaka till hotellet. Den sömnige portiern knappast såg på dem när han lämnade över deras rumsnycklar. Snabbt tog de sig fram genom korridoren där hon bodde, hon öppnade dörren till sitt rum och drog kvickt in honom i rummet.

Så fort de kommit in i rummet försvann stewarden in på toaletten. Hon gick fram till den breda hotellsängen, vek upp lakanen och snabbt drog hon av sig den tunna sommar-
klänningen, BH och trosor och kröp ner i sängen. Hennes upphetsning ökade, änt-
ligen.

Han kanske är blyg tänkte hon och släckte sänglamporna. Det pirrade i ljumskarna på henne och hon kände hur lustan välde över henne. Hon var ordentligt upptänd och när han äntligen kom och kröp ner vid sidan av henne, pressade hon sig gnyende emot honom, och tog tag i honom. Han stönade lätt när hon drog honom över sig. Det var så de hade träffats...

Skriven av: Boris Söderberg