En tid på jorden (Göteborg)

Redan efter tredje ölen kunde han beställa den fjärde.
- Varför går tiden?
- Tja… nå’t ska den väl göra…
Redan efter åttonde ölen kunde han beställa in den nionde.
- Varför går tiden så sakta?
- För ingen har dragit upp den antar jag. Folk är väl mest intresserade av chips å bingolott å andras sexliv å att vara lite lagom i gasen på taxfree…
Redan efter tolfte ölen svepte han den trettonde. Innan dess hade han varit på HERRARNAS.
- Men varför går tiden ifrån mig?
- Hur sjutton ska du kunna hålla jämna steg med den när du sitter???
Han drack ur sin öl och bestämde sig för att det skulle bli hans sista. För i kväll. Betalade, lämnade rikligt med dricks. Nu var han åter löst från kraven att göra något, bli någon, ta itu. Nu hade han inte längre råd att köpa, planera, skaffa eller ordna. Hjärnan kändes behagligt nöjd med sakernas tillstånd.

Han gick snabbt mot Centralstationen, fort för att stampa bort den ihåliga känslan av misslyckande och feghet som envetet knackade på inifrån solar plexus. Fann en taxi han bad köra honom så långt som 62.50 räckte. Så mycket stålar fanns kvar i höger byxficka. Mot Såggatan i Majorna, tack! Taxin släppte av honom på Stigbergstorget, inte långt hemifrån betalade han och klev ur. Men nog stod det 162.50 på taxametern?

Han började gå, stoppade händerna i jackfickorna. Kände en styv pappersbit mot höger tumme. Tog fram och kisade mot den under närmsta lyktstolpe. 100 kronor. Fan, hur kunde han ha 100 spänn i fickan? Förvirrat tittade han upp. Det första han lyckades fokusera var en reklamaffisch på spårvagnshållplatsen. ”Få ett nytt liv – köp trisslotter”. Ja, tänkte mannen. Jag ska köpa trisslotter i morgon… Varpå han stoppade hundringen i fickan och gick den rakaste vägen hem han kunde och föll som en klubbad gris i sängen. Nöjd med sin dag: kontant veckolöning, dusch, krogbesök, behaglig berusning, slut på pengarna och krav att gå till jobbet på måndag igen. För att skaffa nya stålar till hyra, mat och glömska. Livet kan bli enkelt och oproblematiskt om man vill.
- Vafan springer människor efter, varför blir de aldrig nöjda? tänkte mannen innan han somnade.

Han var törstig och seg när han vaknade. Kände sig tom, men mindes sin uppgift – köpa lotter för sista hundringen. Efter dusch, fyra glas vatten och tre koppar kaffe tog han sig samman och gick ned till servicebutiken i hyresfastighetens bottenplan. Köpte sina lotter och skrapade försiktigt vid disken.
Han använde affärens specialdesignade plastskrapa för att vara på den säkra sidan. Och nu, precis här, kunde jag skrivit att det var nitlotter han köpt. Nitlotter betalar som bekant vinstlotterna i livets lotteri, jag hade kunnat gjort en tydlig anspelning till hans liv som bottenliv. Men då hade jag ljugit. Vår man skrapade fram tre teveapparater på den fjärde lotten. Jag lämnar därför pennan till dig – hur ska jag veta vad han gjorde?

Skriven av: Christina Rosén