En vanlig dag på ett cafe någonstans

Han satt för sig själv på cafeet. Hans kompis hade just gått. Hon hade velat snacka om förhållanden. Han tyckte det var jobbigt men nu när hon hade gått kunde han inte annat än att tänka på vad hon sagt. Det var stor åldersskilland mellan dom och hennes problem bestod av andras åsikter och utseendefixering. Han log för sig själv, det var ju precis så han brukade tänka. Han mindes när han först träffade sin första fru. Han såg direkt saker med henne han inte gillade. Ironiskt nog var det just dom sakerna som han senare tyckte gjorde henne unikt tilldragande. Han mindes med ett styng av ånger jättegulliga tjejer som han bara tyckt hade små bröst eller liten rumpa. Det var ju bara dee sexigaste cheerleadertyperna som fångat hans intresse på den tiden det begav sig. Ken och Barbie i en värld av plast. Det hade varit hans verklighet på den tiden.

Han hade börjat tappa tålamodet med sin unga vän och sagt åt henne: Hör du det finns sju miljarder åsikter här i världen. Folk är så viktiga med sina åsikter men dom är helt värdelösa. Ju förre du inser det desto bättre. Börjar du lyssna till dom så rånar dom dig blind. Alla argument, allt fingerpekande och klandrade är bara ett tjyv och rackarspel. Kom ihåg det när dom kommer med sitt skuldbeläggande och börjar säga att du måste göra det och det annars är du en dålig människa.

Hans vän hade bara tittat på honom och sagt. Du tror att du står över allt och alla du. Men du ska nog få se ännu. Så hade on stigit upp och gått.

Författare:

Publicerat

Dela: