Publicerat
Kategori: Novell

Ett nytt liv?

Ett nytt land, en ny stad, en ny skola, ett nytt liv?

Kanske vad han behövde, och han hade sagt att han skulle försöka. Men det var lättare sagt än gjort.
För hur kan man ändra vem man är? Kan man radera allting som har hänt? Börja om på nytt?
I hans läge var det precis vad som behövdes.
Han ville glömma allt. Men det kunde han inte. Hur skulle han?
Man kan inte glömma en människa, en människa som man levt med, älskat.
En männsika som togs ifrån en, av en annan männsika. Det går inte att glömma.
Det spelar ingen roll hur många nya länder, städer, hus man flyttar till, för tomheten finns alltid kvar.

Tomhet är ingenting man kan glömma, tomhet är ingenting som kan försvinna helt. Inte ens om den fylls ut.
Tomheten efter en människa kan aldrig fyllas ut. Till en viss del kanske, men aldrig helt.

Till slut är tomheten det ända man har kvar av männsikan man saknar. När alla bilder, alla spår har försvunnit.
Då är tomheten det ända man har kvar. Det är tufft. Men vem sa att livet var lätt?

"USA!!? Vad blir det nästa gång? Afrika?" Skrek han.
"Du ska bara vara jävligt tyst! Vi gör det här för att du alltid ska hamna i trubbel!" Hans bror tryckte upp han mot väggen.
"Ja, det kan ju inte bero på att du är ett sånt bra föredömme?" Han kollade rakt in i din bror Zacs ögon.
Zac skrattade klapde honom 2 gånger på kinden. Den tredje gången fick han en rejäl smäll.
"Hur kaxig är du nu?" Han småskrattde.

"Komigen! Lämna honom ifred!" Deras storebror kom in i rummet.
"Det är inte du som ska börja i en ny skola." Han såg menande på Zac.
"Nä, och denna gången ska du inte sabba det, eller hur Will?" Han rättade till hans skjorta.
"Jag ska göra mitt bästa." Sa han sarkastiskt. Han puttade bort Zacs händer kollade på honom i några få sekunder
och gick mot dörren.
"Eller inte" Sa Zac tyst för sig själv. Han slängde skolkavajen över axeln och gick ut genom huset.

Va fan var detta för land. Skoluniform? Nog med att han skulle vara tvungen att verkligen gå till skolan, men skoluniform?
Det här skulle bli ett helvete till fösta dag.
Han satte sig i sin bil och började köra mot skolan. Var fan den nu låg.

Skriven av: NoNamed-face

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?

Snabba insättningar med Visa och Mastercard - casino med kortbetalning utan svensk licens!

Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Fredrik Trulsson

Inga stordåd, böcker, eller barn, men förhoppningsvis ett gott hjärta och en någorlunda intakt ryggrad. Allt gott till er alla som besökt, läst och övertygat mig! Är du mer nyfiken, samt modig,…

Fredrik Trulsson

På andra plats denna veckan: Anders Berggren