Feedback

Dagarna hade med stor säkerhet varit tunga och mycket mörkgråa. Suckarna har varit höga och ljudliga. Hjärtslagen lät nästan lika högt som kyrkans dånande ringningarna i din ensamhet.
Tom var blicken som mötte dig i spegeln och håret kändes torrt och livlöst. Axlarna hade sjunkit ännu längre ned från sin annars så höga position.
Smaken av surt hade fyllt dig från magens oroande om att du inte hade skött dig som du skulle ha gjort.
Till och med din kropp hade på den tiden en oangenäm lukt på grund av för lite av tvättning plus onödigt medicininnehav.
Du hade verkligen gett upp!
Plågan var stor när du till slut var nödsakad att gå ned till affären för att inhandla mer av burkmat för flera dagar. Orken fanns inte längre kvar för att laga nyttig mat utan ofta hade du slevat i dig kalla bönor i tomatsås för att snabbt stilla hungern.
Så klart att just idag så skulle allt gå väldigt fel. Du minns ännu skammen när du tog första bästa burk ur den höga stapeln mitt ute på golvet i affären. Det lät som åskan hade slagit ned i affären när burkarna åkte iväg med buller och bång efter golvet.
Det gick inte ens att smyga därifrån för alla hade tittat på dig. En expedit i din egen ålder kom fram till dig och undrade hur du mådde. Såg ditt dilemma och ledde dig in till kontoret.
Tårarna bara rann och du satt hulkandes där på stolen invid skrivbordet. Solen letade sig in och bländade dig helt. Kvinnan som heter Eva tog din hand och pratade lugnt och vänligt med dig. Frågade om hon fick följa med dig hem och du nickade ett tyst ja.
Eva sa till dig att du skulle sitta kvar för hon skulle bara gå och berätta för chefen att hon skulle följa dig hem.
Ni kommer båda hem till ditt hem. Eva ser med en gång att här är en människa som behöver värme och omsorg. Trots dina protester säger Eva att hon kommer tillbaka till dig lite senare och på sin lunch och då ska vi båda två äta lunch tillsammans.
Totalt utan kraft sitter du kvar på samma ställe när Eva återvänder. Du hade inte ens orkat ställa dig upp och gå ut i hallen för att låsa dörren när hon gick.
Eva hade tagit med sig aptitretande mat och snart fyllde din lägenhet av ljuvliga aromer. Trots att du inte ville säga att du var hungrig så knorrade din mage högt och ljudligt. Eva skrattade och sa att nu äter vi. Det var en behaglig tystnad mellan er två.
Snart var det även bäddat och rent i din säng. Eva ledde dig in till sängen och sa sov nu. Kommer tillbaka till dig i kväll när jag har slutat mitt jobb.
Vad du sov gott!
Vaknade av att det återigen luktade mat. Eva tittade in i ditt sovrum och såg att du var vaken och sa stig upp nu för nu ska vi äta.
Samma behagliga tystade infann sig igen mellan er två.
Medan jag diskar sa Eva så kan du väl gå och ta dig en snabb dusch. Du nickade och gick iväg in i badrummet.
Rena kläder var redan framplockade och det var njutbart att återigen få känna sig fräsch. När du kommer ut så går du fram till skåpet där du förvarar din medicin. Allt var bortplockat! Eva frågar om du äter någon medicin som är viktig? Ja svarar du. Behöver medicin för min depression. Tror inte det fick du till svar.
Packa nu en väska så ska jag sen följa dig till psykets akutavdelning. Där blev du snabbt anvisad en säng plus en mycket professionell läkare.
Läkaren berättade för dig att du skulle få en mycket tuff tid där. Det skulle ta tid för kroppen att göra sig av med alla gifter som fanns i dig. Abstinens och andra maror skulle även få fäste i din kropp men du skulle bli frisk.
Det var en mycket svår tid men du lyckades!
Eva hälsade på dig så ofta hon kunde. Berättade också att hela din lägenhet var uppskurad och ren. Hon hade även bytt ut de vissnande krukväxterna och bytt till färggranna gardiner. Ditt hem väntade på dig sa hon glatt.
Du frågade henne flera gånger om varför hon hjälpte just dig? En medmänniska ska se sin medmänniska svarade hon kort och gott.
Detta som jag nyss har berättat om hände sig för många år sedan. Eva är fortfarande din bästa vän och blev sen även gudmor till dina två barn. Via Eva och hennes vänner så fann du även din kärlek. Du och din man och era två barn umgås flitig med Eva och hennes make och deras dotter.
Antar att du som människa är nyfiken på vad som hade drivit denna person in i djupaste mörker? Det var mobbing på jobbet plus en snabb förälskelse som hastigt tog slut.
Eva hade gett dig styrka och mod i precis rätt ögonblick.
Medmänsklighet kan vara många olika saker men det är alltid en ängel som finns där för dig och mig och glöm aldrig av det. Under sker hela tiden.

Skriven av: Ann-Britt Berglund