Flygplatsen

Äntligen, tänker Lili. Äntligen står hon där på flygplatsen och ska äntligen få uppleva sin dröm. Hon har fått ett jobberbjudande i Chicago som journalist och känslan går inte ens att beskriva. Det känns som om hennes hjärta ska explodera av lycka. Allt är verkligen perfekt just nu, hon flyttar till drömstaden, hon ska få bo i en jättestor och snygg lägenhet mitt i centrumet, och så ska hon få jobba med det hon älskar mest i hela världen. Även fast hon är lyckligast i världen, så är hon också så sjukt rädd, orolig, ångestfylld, och har en dålig magkänsla helt enkelt. Lili har verkligen försökt och försökt att få bort alla negativa tankar, men dem finns bara kvar.

Hon rör sig mot toaletten för att tvätta sitt ansikte med lite iskallt vatten, som kanske kan få henne lite mer avslappnad. Lili sätter upp sitt långa ljusblonda hår upp i en hästsvans och stirrar länge på sin spegelbild. Tänk om det här bara är ett stort misstag? Tänk om jag inte passar in? Tänk om jag får sparken och blir hemlös? Vad som helst kan gå fel. Rösterna i hennes huvud bara pratar och pratar och hon kan inte få tyst på de. I sådana situationer brukar hon alltid ringa sin mamma och fråga om råd, det hjälper alltid henne , men Lili låter bli att ringa henne just nu, hon vill inte få henne mer stressad än hon redan är.
När hon går ut ur toaletten så ser hon framför sig ett Starbucks cafe. En frappuccino med mycket caramell och vispgrädde får alltid henne på bra humör, så snabbt som möjligt ställer hon i den flera meters långa kön och bara väntar.
Tiden går och går och hon har fortfarande inte kommit fram till kassan. Då stannar det till i hela kroppen, hon kommer på att hon inte har tittat på klockan på väldigt länge, och hon har ett plan som hon måste hinna med. Snabbt tar hon upp sin telefon ur sin bakficka och ser svart. Klockan visar 12:07, hennes plan lyfte 11:58. Hon vet inte vad hon ska göra eller säga. Tårarna bara forsar nerför hennes ansikte samtidigt som hon bara tar tag i sin stora gråa resväska och bara springer till en gate. Känslan och paniken i hennes kropp är helt obeskrivlig.
När hon lite senare kommer fram till gate 9 där hennes flygplan lyfte från, så är det helt tomt, inte en enda person är här. Vad ska jag göra? viskar hon för sig själv hela tiden samtidigt som hon bara går runt där vilse och letar efter någon som kan hjälpa henne. Under hennes ögon är det bara svart på grund av hennes mascara som bara har runnit och runnit, men just nu är det hennes minsta bekymmer i världen.
Lili kan verkligen inte ta in att hon faktiskt har missat planet. Hennes magkänsla hade rätt! Men nu känner hon hur allt är förlorat. Imorgon måste hon vara i Chicago för att få lägenhetsnycklarna, för att få skriva på hennes nya jobbkontrakt och för att aktivera hennes bankkort som bara kommer att funka där.
Nej gud juste, sa hon högt till sig själv, hon bryr sig inte ens om någon hör. Jag har ju inga pengar på kortet, jag kan inte köpa en ny biljett, jag är fast här! Tårarna rann bara ännu mer och tillslut sätter hon sig på golvet i ett hörn och är på väg att få en panikattack.

Några minuter senare klappar någon Lili på axeln. Hon tittar upp osäkert för att se vem det är, och ser en väldigt lång kille i hennes ålder, med de brunaste och finaste ögonen hon någonsin har sätt. Hans hår är mörkt och rufsigt, jättesnyggt.
Hur är det? Vad är det som har hänt? frågar han samtidigt som han lägger sin hand försiktigt på Lilis axel. Man kan se i hans ögon att han verkligen bryr sig
Det är en lång historia, du är nog inte så intresserad. Men tack ändå, säger hon med en hastig och skakig röst och får fram ett litet falskt leende.
Men jo klart jag är, särskilt när man ser en sådan fin tjej som du.
Nu fick han henne att verkligen le på riktigt. Kort försöker hon att förklara för honom vad det är som har hänt och att hon inte har några pengar. Lili såg hans empati bara genom att titta på hans ögon.
Gud vad hemskt, jag kan inte tro att det är sant! säger han samtidigt som han reser han sig upp från att ha suttit på golvet och börjar att kolla på sin telefon. Några sekunder senare säger han att nästa direktflyg till Chicago går om 5 timmar, så den ska de ta.
Men va, hur då? frågar hon förvirrad. Jag har ju inga pengar?
Inga problem, jag kan betala, säger han väldigt lugnt och avslappnad.

Lili kan verkligen inte förstå någonting. Att en främmande människa bara kommer fram till henne och vill betala en flygbiljett för flera tusen kronor är helt obegripligt.
Tillsammans går de och sätter sig på Starbucks och denna gången ska Lili få sin frappuccino. De bara sitter där och pratar, lär känna varandra och har det jättetrevligt. Det konstigaste är nog att de frågade aldrig varandra om deras namn. Men ändå har de skapat en sådan bra kontakt med varandra. Det här vänskapet kommer nog att hålla länge, tänker killen för sig själv. Vem vet, det kanske blir någonting mer.

Författare:

Publicerat

Dela: